Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Stockholmska bostadsförhållanden, af Knut Tengdahl - Den speciella arbetarebostadsstatistiken - Vår snuskigaste stadsdel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Detta i allra största korthet om den officiella
arbe-tarebostadsstatistikens resultat, hvilket i sanning kan
betecknas som synnerligen nedslående.
Innan jag öfvergår till att framställa mina
önsk-ningsmål med afseende på förbättrade bostäder, låt mig
ett ögonblick dröja vid hvad jag tog mig friheten kalla
vår snuskigaste stadsdel.
Det är Staden inom broarne. Förmodligen är det
därför en del kortsynta människor så gärna vilja ha den
stadsdelen kvar.
Våra kvasi-estetici med fängelsearkitekten Gr.
Lindgren i spetsen söka invagga oss i säkerhet och mena som
så många andra ytliga statistik-läsare, att det är inte så
farligt: stadsdelen har ju “en låg dödlighetssiffra“.
Hur förhåller det sig i verkligheten med den saken?
Jo, Stadens dödsprocent har stått stilla i 10 år vid
ungefär 16 pro mille, medan den sjunkit för Stockholm
i sin helhet från 21,8 till 17,i. Man kan då visserligen
säga, att den allmänna dödligheten inom Staden varit
under medeltalet, men i stället går dödligheten i vissa
sjukdomar, särskildt lungsot, högst betydligt öfver
genomsnittet. Ja, den kommer närmast siffran för
Johannes, den stora uteslutande arbetarestadsdelen, hvilken
har 3,26 pro mille dödsfall i lungsot, under det Staden
har 2,60- Och hvad bidrager väl till lungsotens
utbredning, om inte förskämd luft i trånga bostäder? Och
arbetarebostadsstatistiken visade ju, att Staden erbjuder
ett upprörande stort antal fall af trångboddhet, hvars
gifna följeslagare ju är dålig luft.
Men det är inte nog med, att Staden är en af våra
värsta lungsotshärdar: man är i allmänhet sjukligare i
den stadsdelen än i andra. Distriktläkaren därstädes
sände 1896 icke mindre än 14,9 % af befolkningen —
den högsta siffran för hela Stockholm — till sjukhusen.
Och detta oaktadt befolkningen, som visserligen till stor
del är arbetsklass, icke tillhör Stockholms utfattigaste.
Hvilket framgår däraf, att församlingen har jämförelsevis
låg fattigvårdsprocent.
Man ser häraf, att en lösryckt dödsprocentsiffra, som
det jongleras med, visst inte säger hela sanningen.
“Människan tål mycket innan hon dör“, säger ju också ett
ordspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
