Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Broxvik-Fägerskiölds-historien, af Kurt. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
och taktlösa och ointelligenta, blott därför att de
serveras i en stor tidning. Sådant är dumt och skadligt,
men’ännu befängdare, betänkligare och erbarmligare är,
när en allmän åklagares tankeskärpa och intresse
egentligen ej kan dväljas annat än inom skvallrets och de
lösa ryktenas magiska ring.
En sak, åt hvars utredande han — efter sitt sinne och
förstånd — har egnat nästan lika betydligt arbete och
envishet som åt utredningen om existensen af den historiska
sublimatflaskan, hvarå frkn F. med sin högst egna fina
tumnagel en gång krafsat ett litet märke, var historien
om att fru Taube skulle ha bakom mannens rygg sålt
läder i långa banor. På den vägen skulle förmodligen
kunna uppspåras hvad man eljest haft så svårt att finna
annorstädes än i frkn Fägerskiölds, hennes privat jurists,
kronofogdens och någon torparkärings fantasi: ett
påtagligt, verkligt drifvande motiv för tru Taube till att efter
trettio års äktenskap göra sig kvitt mannen. Resultatet
blef emellertid till sist en affär på 5 kr. kontant samt
en tia in natura, som gårdshushållet hade bekommit.
Kronofogden befann sig då inför det svåra problemet, om
den storartade affären verkligen skett mannen ovetande
och i så fall varit ett öfverskridande af en husmoders i
stort landthushåll traditionella maktsfer. Och han synes,
antagligen med svidande hjärta, ha beslutat utrangera
det stora numret ur sin dossier.
Sådana kunna allmänna åklagare vara i
konungariket Sverige år 1897 och 1898. Sorgligt, men sant.
* *
Det har gråtits mycket här i målet och utvecklats
och serverats kolossalt mycket af den patos,
sentimentalitet och lyrik, som man skulle kunna bifoga prefixet
pig —, men som vi må nöja oss med att jämföra med
hvad som i den vägen utvecklas och bjudes på i typiskt
dåliga lånebiblioteks och kolportageromaner. I samband
härmed förstår man lätt, att det gråtes både enskildt
och offentligt stora floder. Ena gången imiterar
härads-höfding Karl Staaff i ett storartadt tal så framgångsrikt
en parisisk advokat i någon sensationel domstolsdram, att
halfva tjoget souschefer, referenter och kåsörer, som en
stor hufvudstadstidning nedsändt för att åstadkomma ett
riktigt non plus-ultra nummer af modernaste reportage,
stormsnyfta och gråta alla sina näsdukar lungsura, trots
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
