Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Från Stockholms salonger, kulturbilder skildrade i bref till en rappellerad diplomat, af Separatista. II. La haute volée. — Aristokrati och kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Ännu för några månader sedan utgjorde grefve Fritz
Piper en sådan för talrika medlemmar af sin egen släkt
och familjerna Brahe, von Bosen, von Essen, Wrangel,
Falkenberg m. 11. Så’kom döden och hämtade den
vördade gamle, som du nog minnes väl, mannen af den
gamla stammen med den raska gången och det klara
hufvudet, hvars blotta omnämnande som “morbror Fritz“
kom alla unge dragon» eller husar-volontärer att göra
rättning. Hans stora privatförmögenhet har till största
delen gått i arf till Brahesläkten, som därigenom fått
en vacker ersättning för Skarhults förlorade hvetefält
och de många gods, som i saknad af fideikommissnatur
hemfallit under den ägo splittrande lagen om aktiebolag.
Jag skall här be att få göra en afstickare, ty jag
kan aldrig tala om jordagods utan att framhäfva min
tillgifvenhet för fideikommissen och min afsky för
aktiebolag. Jag vet, att detta är mycket omodernt, men jag
ser ännu i en rik, jordägande samhällsklass en
välbehöf-lig motvikt mot de genom bristande bildning för
politisk verksamhet omogna klasserna, och erfarenheten har
visat, att så fort fideikommissen upphäfvas, splittras
egendomen, först i större och till slut i så små delar, att
man snart i stället för en rik med förmåga att hjälpa
många har talrika fattiga, som ej ens kunna hjälpa sig
själfva. För öfrigt är det en skyldighet för ett land med
historiska minnen att hägna dessas okränkbarhet, hvilket
jag endast i mycket otillfredsställande grad anser ske
genom att från gamla förhärjade och förslösade gods i
ofientliga muséer hopa samlingar, utplockade ur deras
rätta miliö. Jag vet, att jag nu slår an en af mina
aristokratiska sympatisträngar; men jag kan ej förlika
mig med gamle Wallenbergs och hans efterföljares mot
hädangångna generationers fullt lagliga bestämmelser
riktade angrepp, och jag tycker, för att nämna några
exempel, att det gamla Sahlstas förvandling till
aktiebolag eller Mälsåkers, Ljungs och Steninges * vandring ur
och i en mängd egares händer ej äro särdeles
upplyftande. Och äfven om jag kan lida, att t. ex. förste och
bäste landthandlare, som på amerikanska fläsksidor
förtjänt några tusenlappar och sålunda fått sitt arbetes lön,
ingår som delegare i något af våra historiskt
minnes
* Obs! Ett par innehafcareparaUeler för dessa gods:
TFacM-meister, von Fersen, G-yllenstierna — Åkerman, Claès v. Mecklenburg,
Bäckström! Här kan man säga: Sic transit gloria mundi!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
