Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Tre jurister, en juridisk-psykologisk studie ur Broxviks-Fägerskiöldshistorien, af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
tro, att nu koinme lian äntligen med en af sina stora
trumfer, hvarom vänliga tidningar gärna profetera och de
där skola knäcka fru Taube tvärt på fläcken och låta
frkn F:d i ett nu omstrålas af en sanningens gloria.
Själf ville hr S. tillmäta detta intyg stor betydelse. Det
var ett “viktigt44 intyg*
Men det var dock hans svaghet för det dramatiskt
effektfulla och lättvunna tilltron till den stora bevisande
pondus, som alltid ligger i hvad hans vittnen ha att
meddela, ty lugnt och nyktert påsedt tar sig det intyget,
i protokollet, föga farligt ut för fru Taube.
Det ogynsamma intryck, som ett och annat i
formuleringen kanske kan framkalla och tyckes ha gjort vid
uppläsningen hos referenterna, tunnas emellertid sedan
rätt betydligt ut genom det muntliga vittnesmålet af
sagde T örn vall nästa gång.
Uppenbarligen ligger hr Staaffs styrka som advokat
i det muntliga föredragets konst. Då göra hans
kallblo-dighet och omsorgsfullt instuderade retoriska och
dramatiska effekter samt äfven en känsla för hvad publiken
tål i den vägen sig* gällande. Däremot kan man vid
kritiskt genomläsande af han yttranden enligt protokollen
* Så t. ex. läser man i D. N. reflexioner den 26 febr, att då hr
S. dagen förut betonat att först nu räddhågan hos dem som hade
något att yppa syntes vara på väg att häfvas, kan man däraf första, att
han ämnar göra nya och stora attacker och så vidt möjligt gå till
grunden med saken.
Upsala Nya tidnings specielle korrespondent rörande
förhandlingarna den 25 bebådade, att ransakningen den 18 mars skulle bli deu
sista och helt säkert också den i juridiskt hänseende intressantaste, »så
till vida nämligen som herr Staaff då riktigt får tillfälle att visa hvad
han duger till såsom advokat. Det är att antaga, att han då i ett
stort försvarstal sammanfattar hvad han anser vara resultatet af hela
denna långa rättegång. Först när man får se detta, kommer man att
kunna bilda sig en riktig åsikt både om själfva saken och om herr
Staaff.»
Hallandsposten tänker ock stort om de kort hr S. sitter med
på hand.
Den 18 mars blef dock, när allt kom omkring, ingen riktigt stor
dag för hr S. Han syntes icke vara vid sin gamla »geist», lät
motpartens vittnen slippa lindrigt undan, syntes nästan benägen att
erkänna det förlåtliga i att fru Taube ej kom i håg en tvist för bara 9 år
sedan, hade icke inläst något stort ciceronianskt tal etc. Till att göra
honom mindre disponerad bidrog väl äfven att motpartens advokat, hr
Millar, denna gång tog bladet ordentligt från munnen och gjorde en
skarp choc. I en sådan milieu och mot sådana ogenerade hänsynslösa
motparter är det nog mindre lämpligt att företrädesvis fara fram med
saktmod och lämpa och icke ge dem sina förtjänta tilltufsningar äfven
i formen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
