Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Polemik, af Erik Thyselius - Från Stockholms salonger, kulturbilder skildrade i bref till en rappellerad diplomat, af Separatista. III. På intelligensens höjder — Litterära kotterier och individer — I pressens kvarter — Akademier och lärda samfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polemik.
Landsortskorrespondenten R-s-s har i sin senaste
korrespondens ansett sig ha anledning att egna denna
tidskrift och i all synnerhet dess utgifvare en
uppmärksamhet, åsyftande att vara för mig personligen mindre
fördelaktig och behaglig. Medelst tillhjälp af ett
stym-padt citat, en del vitsar och kvickheter samt “afslöjande“
af några signaturer, hvilket “afslöjande“ lyckades då det
var fråga om för länge sedan bekanta och i
signaturförteckningen till Svenskt porträttgalleri del XVI upptagna
signaturer, men icke lyckades fullt lika bra i afseende
på de andra, har nämde hr R-s-s ansett sig kunna
totalt förinta Nordisk Revys utgifvare, såsom den där
hvilken skrefve mot sin öfvertygelse och till på köpet
naivt eller oförskämdt skröte med sådant.
Att det hör till en landsorts“profets“ en gros yrke
att icke låta sig nedtyngas af pedantisk sanningskärlek
och detaljnoggrannhet, visste jag. Sådant kan ju rent
af vara ett existensvilkor, i all synnerhet när det mer
än vanligt knappa tillflödet från de få disponibla
källorna och den personliga indolensen göra det nödvändigt
att med några fantasianrättningar förhöja musten och
smaken på den tisdagssoppa, som abonnenterna skola
undfägnas med. Men förmågan och viljan att läsa och
citera ärligt tilltrodde jag dock denne “profet“ R-s-s,
som ju har en viss riktning åt den idealistiska genren.
Jag har misstagit mig, voilä tout.
Det är för mig mycket lätt att inse anledningen,
hvarför hr R-s-s velat ge utgifvaren af Nordisk Revy
ett kännbart nyp. Tidskriften har nämligen helt
nyligen råkat trampa hans fåfänga på dess liktornar, och
Strindbergs bekanta uttryck, att fåfängan är det
dyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
