Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - »Kungen har sagt det», ödes- och nemesistragedi ur våra dagars teaterhistoria med både prolog och epilog och åtskilliga tablåer, referat af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
samhet i operans tjänst fått röna mångahanda prof, ej
minst mot slutet af spelåret 1895 — 96, hvarunder han
tjänstgjorde som operasekreterare. Intet klart besked
fick han då, intet under sommaren, trots upprepade
muntliga och skriftliga förfrågningar hos kammarherren
och på kansliet, och hr J. gjorde då det, om han haft
med en man med nobless, hjärta och karaktär, mycket
rimliga antagandet, att engagemanget skulle räcka
åtminstone spelåret 1896—97, och återtog därför vid
säsongens början sitt arbete vid teatern. Så omkring den 1
okt. lät kammarherren honom veta, att han vore afskedad
ur teaterns tjänst den sista dec. och ej hade att påräkna
något arbete. Detta var ju mycket vackert och vänligt
sagdt och handladt mot en person, som varit till så stor
nytta och som man visste var utblottad och sjuklig, men
ännu vid andlig vigör och hvars krafter man ett par år
förut ej brytt sig om att på minsta sätt skona, snarare
tvärtom. Då kunde han t. ex. ofta få hålla på att
in-öfva 3—4 operor dagligen, börja kl. 10 på morgonen,
hålla i hela dagen med ej ens en timmes middagsrast
för att, när det spelades, aldrig komina från teatern
förrän kl. 11—-12 på kvällen. Man kan taga alldeles
för gifvet, att vederbörande vid operan ängsligt vakat
öfver att icke något meddelande om detta afsked
lämnades till prässen.
I följd af afskedstagandet framstälde hr Josephson
tre frågor: om operachefen ville låta honom säga sitt
farväl till den samlade operapersonalen, om och när han
kunde få räkna på en afskedsrecett samt om operan
Ville till den elevskola, som han ämnade söka upprätta,
lämna något bidrag till aflönandet af öfriga lärare.
Ingen af dessa frågor har dock kammarherre Burén
den dag i dag, d. v. s. under ett år och 7—8 månader,
bevärdigat med ett svar, fastän han vid deras
mottagande lofvade att intressera sig för dem och skyndsamt
som möjligt besvara dem. Påminnelser, skriftliga eller
framförda genom andra personer, ha afspisats i bästa
fall med tomrna löften om snart svar eller på hedersord
afgifna förklaringar, att han skulle inom en viss
upp-gifven tid personligen äfven bringa ett svar, löften som
naturligtvis aldrig hållits. Och sålunda har tiden gått
under en väntan, som naturligtvis känts ännu bittrare
och oroligare för den som vid full intellektuel vigör med
medellösheten förenar fysisk depression och svår
sjuklighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
