Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Martyren-advokatens Leporello polemik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2J7
anspråk på sig själf och ignorerar exempelvis sådana
fordringar på korrekthet och fair play som att i en
polemik citera ärligt de yttranden man angriper och
innehållet i beriktiganden man icke kan slingra sig
undan. Om hr R-s-s’ tillvägagående i förstnämda
afseende får man en antydan i min förra polemik
och hur han bär sig åt i senare hänseendet, därom
får man en föreställning i en i detta häfte intagen
brefväxling med anledning af N. R:s Broxviksartiklar.
Hr Efraim Rosenius har nu räknat ut följande:
Sign. Kurt har egentligen icke varit annat än en
samvetslös bravo, som af fru Taubes advokat, hr Millar,
blifvit efter slutad strid skickad i hälarne på den
hatade motståndaren, d. v. s. hr Karl Staaff, för att med
förgiftade vapen lönmörda denne.
Det är ju förfärligt hemskt. I hvilken egenskap
Kurt fungerade före stridens afslutande, d. v. s. då
han skref sina artiklar i h. 9—10 af förra årg. och
h. 1 af denna, därom upplyser oss icke hr R-s-s; ej
häller meddelar han den intressanta saken, hvad
bra-von betingat och uppburit i lönmördarehonorar.
Däremot vet han allt förväl att hr Millar satt Kurt
material i handom, d. v. s. de förgiftade vapnen, och
själf skrifvit början af artikeln “Tre jurister“ i h. 2.
Ja landsortsprofeter ha nu af gammalt ett
stad-gadt rykte för att vara häpnadsväckande väl
underrättade och noggranna i sina uppgifter, och hr Efraim
Rosenius visar sig värdig sitt kall och dokumenterar
sig alldeles förträffligt som ett nytt sanningsvittne K.
R. en survinance.
Hvarför Kurt emellertid låtit engagera sig som
bravo, det kommer sig enligt samma klara källa däraf,
att undertecknad "för ej så länge sedan" sökte få hr
Staaff till jurymän i ett tryckfrihetsmål och att det
nu skulle tagas en förfärlig hämd på honom för hans
afböjande af uppdraget.
Slutligen slår sig hr Efraim Rosenius med patos
för sitt bröst och förklarar, att alltid när han skrifvit
om rättssaker utförda af hr Staaff, han gjort det
alldeles oombedd och af oegennyttigt intresse för saken,
samt att hr K. Staaff i de få fall, då R-s-s interviewat
honom, varit synnerligen njugg på meddelanden.
Påstås något annat, måste det rubriceras som “en helt
vanlig Revy-lögn“.
Ja, den där hr Efraim Rosenius, är nu en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
