Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Från Stockholms salonger, kulturbilder skildrade i bref till en rappellerad diplomat, af Separatista. IV. Bland byråkrater, präster och militärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
Denna, byråkratiska anda har gamla anor och är så
fastrotad, att en nyare tids åskådning med stundom
rätt skarpa och häftiga angrepp på äfven dessa
stånds-skrankors nedbrytande blott mycket långsamt förmår
göra sig gällande. Sedan den politiska makten på ett
så afgörande sätt öfverflyttats till riksdagen, är det väl
sannt, att ämbetsmännens inflytande på statslifvet i
väsentlig grad minskats, men i socialt hänseende flyter det
byråkratiska samhällslagret ännu öfverst, och det lär
väl dröja mycket länge, innan man kommit till en
allmännare insikt om, att ämbetsverken med deras i många
afseenden föråldrade eller missriktade inrättning och
alltför stora personal äro ett nödvändigt ondt, som det är
kulturutvecklingens uppgift att förenkla och afskaffa.
Det är ju föga troligt att vår unga parlamentarism skall
visa sig vara den rätte reformatorn, ty den kan alstra
det värsta af allt i en stat, nämligen yrkespolitici med
blott åt chauvinistiska eller egoistiska intressen riktad
maktutöfning. Men den kontroll öfver byråkratien, som
\år riksdag visat sig benägen att utöfva, har redan
varit helsosam, och det är att hoppas, det densamma i sin
fortvaro skall blifva mycket gagnelig vid begränsandet
af sådana ämbetsmannatillsättningar, som ej följa
behöriga befordringslagar och som så märkligt belysa den
Bernadottska ättens konstitutionella uppfattningssätt.
Jag skulle kunna anföra många exempel på detta
missförhållande, men kan inskränka mig till en erinring
om den utveckling, som departementalstyrelsen fått i
vårt land, och om de talrika militära utnämningar, som
haft sitt förnämsta upphof i nära bekantskap eller
vänskap med furstliga personer. Afskaffandet af åtskilliga
gamla kollegiala ämbetsverk och deras ersättande med
af mången gång af allenarådande och blott inför
vederbörande statsråd ansvariga generaldirektörer styrda
kontor och direktioner har skänkt kungamakten ett
svår-antastligt medel att draga fram och gynna behagliga
personer, mången gång med orättvist förbigående af
förtjänte och rutinerade tjänstemän. Det ser stundom
ut, som om det af hänsyn till riksdagsmajoritetens
önskningar utsedda statsrådet, hvilket icke så sällan nu för
tiden räknar medlemmar, som äro alldeles främmande
för ämbetsmannavärlden, alldeles tappar hufvudet och
kontrasignerar utnämningar, som föga öfverensstämma
med grundlagens bud eller åtminstone anda. Utan att
på ringaste sätt vilja betvifla deras personliga
företrä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
