Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Från Stockholms salonger, kulturbilder skildrade i bref till en rappellerad diplomat, af Separatista. IV. Bland byråkrater, präster och militärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
fast i sadeln som master på konsekvensernas
kapplöp-ningsbana, grefve Douglas som det kanske svåraste
hindret för norska och svenska radikalers unioniella
steeple-chase och åtta dii minores som handhafvare af statslifvets
totalisator. Om jag från detta, när det gäller excellenser
och deras vederlikar, kanske opassande tal i liknelser
öfvergår till en mer objektiv skildring, vill jag främst
framhålla, att våra regeringsledamöters värf ingalunda
är lätt. Det fordras i våra dagar mer än en Louis de
Geers lugn eller en Arvid Posses ogenerade
uppfinningsförmåga att lotsa statsskeppet fram utan en eller annan
grundstötning. Hvad det nu är, utom obestridlig
duglighet och stort praktiskt förstånd, som skänkt herr
Boström en i allmänhet så framgångsrik seglats, kan jag
ej afgöra, men det är möjligt, att han hämtat sin
säkerhet och framför allt sin i det längsta så uthålliga och
beundransvärda okänslighet för alla elakheter ur sin
berömde farbroders filosofiska läror om statens personlighet
m. m. Såsom privatman är excellensen Boström utmärkt
af den anspråkslöshet i uppträdandet och af de vinnande
egenskaper, som alltid borde känneteckna innehafvarne
af vårt politiska och sociala lifs mest framskjutna poster.
Om, såsom jag hört uppgifvas, det varit ärelystnaden,
som fört herr Boström till dessa — först ledareskapet af
en mäktig kammarfraktion och sedan
statsministersämbetet, så är det troligt, att densamma nu blifvit
tillfredsställd. Excellensen ser nämligen ibland mycket trött ut,
och jag håller ej för otroligt, att den vida lugnare
platsen som den främste på Östanå vinkar lockande från det
offentliga lifvets oro och ansträngningar.
Bland ministärens öfriga medlemmar ha grefve
Douglas och statsråden Åkerhielm, Rappe och von
Kru-senstierna gjort sig mest bemärkta. Den förstnämndes
vid ännu unga år så plötsliga framträdande först som
landshöfding i Uppsala, hvarest han förstod att vinna
varma sympatier, och sedan som utrikesminister har från
vissa håll sammanställts med en morganatisk släktskap
med konungahuset. Det är ingalunda omöjligt, att
gref-vens relationer till det badensiska furstehuset varit den
förmedlande länken för hans användning äfven utanför
kronprinsens hof; men grefve Douglas äger också ganska
stora personliga förutsättningar att såsom ämbetsman
kunna gagna det land, hvari illviljan velat förvägra
honom hemortsrätt. Efter århundradens hvila är han den
förste af sin släkt, som kallats till en långt framskjuten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
