Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Från Stockholms salonger, kulturbilder skildrade i bref till en rappellerad diplomat, af Separatista. IV. Bland byråkrater, präster och militärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
ju åtskilligt föråldrad, men jag tror, att felet till stor del
ligger hos våra präster, hvilka antingen i sin egenskap
af s. k. troende gifva både lag och evangelium en
underlig tolkning, eller ock fatta sina plikter mycket ytligt och
uppfylla dem maskinmässigt. Den tidsbesparande
öster-malrnskomministern, som brukade jordfästa s. k. fattiglik
i klump och till handbokens ord “Af jord äst du kommen“
helt praktiskt fogade “och du med, du med, du med“,
o. s. v., har väl för länge sedan själf bekommit den
sista mullskofveln och är icke fullt typisk för våra dagar.
Men hans förrättningsskillnad vis-å-vis rika och fattiga
fortlefver i mycket och är en af frikyrkerörelsens
kraftigaste främjare. Medan vi vänta på en för alla utfärdad
lag om obligatorisk likförbränning under så enkla former
som möjligt — en äfven ur sanitär och ekonomisk
synpunkt högönsklig reform — skola vi nog få bevittna
tal-.rika tillfällen, då den rike rosas vid grafven både i tal
och handling, den fattige stoppas ned som en död hund
och samhällets extra olycksbarn sändas till anatomisalarna
för att gagna vetenskapen. Det sista är emellertid i och för
sig en god sak, som dock skulle vinna åtskilligt i intresse
särskildt ur patologisk synpunkt, om fördomarne
tillstadde en variation i materialet och äfven s. k. bättre lik
någon gång nåddes af disektionsknifven.
Utan att märka det, har jag kommit på afvägar,
och jag ser dig ruska på hufvudet åt den kanske väl
kusliga salongsbild, som följt talet om våra präster.
Men likförbränning är, som du vet, ett af mina
framtids-ideal och den står i närmare samband med prästerna,
än man kan ana. Våra andlige äro nämligen i allmänhet
densammas afgjorda motståndare, och därigenom visa de
prof på en konservatism, som sedan gammalt utmärkt deras
stånd. När. en sådan tro, som att vi en gång i tiden
skola börja ett annat tillvaroskede i våra här på jorden
förbrukade och i atomer sönderdelade lekamliga skepnader,
ännu äger anhängare både på och nedanför
prediksto-larne, är det knappast underligt, att våra präster också
i andra funderingar stannat efter i utveckling. I stället
för att spjärna mot framåtskridandet borde de i likhet
med det engelska prästerskapet söka lämpa sig därefter,
ty om hvarje kompromissande mellan tro och vetenskap
än i längden måste utfalla med den senares öfvertag,
skall försöksarbetet dock alltid skänka den förra vinsten
af ökad frihet och vidgade vyer. Men det är detta,
man icke vill. Vi ha rätt nyligen bevittnat, hur en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
