Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Englands herravälde i Nordamerika, af Karl Peters
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
Förenta staterna stå till England. Det är endast ett
annat uttryck för samma sak.
Man kan icke häller invända, att det engelska
kapitalet i Förenta staterna och annorstädes skapar nya
värden och således de beroende befolkningarna icke
genom dess ingripande bli ett öre fattigare än de voro
förut. Ty när England t. ex. i Amerika bygger
järnvägar eller i Tyskland anlägger gasverk, så måste
invå-narne till en början af betala hvad den dem erbjudna
prestationen kostar, så till vida som kostnaderna för
anläggningen och drift och allt arbete som engelsmannen
leve-rerar för saken kommer till utbetalning närmast i
form af aflöning och underhåll och inberäknas i
biljetternas eller gasförbrukningens detaljpriser. Hvad
som flyter till London och där fördelas som dividend
är endast öfverskottet öfver det af det engelska samhället
levererade arbetet: en tribut, som jag kallar det, som
världen, framför allt Amerika, betalar Storbritannien;
en arbetsprestation, som utkräfves med lika suverän
brutalitet, som förr en gång i tiden, då Persiens storkonung
tvang underkufvade provinser till dagsverken, och den
förblir lika väl som detta utan något vederlag i arbete
eller annan betalning.
Men att Amerika på normal väg någonsin skulle
kunna bli fritt från denna tributbetalning, måste anses
omöjligt. Med våra nuvarande ekonomiska förhållanden
skulle det kunna ske endast därigenom, att Amerika
småningom återköpte sina värdepapper från utlandet,
och det vore endast tänkbart, om det vore i stånd att
förtjäna eller hopspara beloppet därför. Då det nu af
öfverskottet på sitt arbete först och främst har att årligen
betala femtio millioner pounds till England i privatskulder,
är enligt mänsklig beräkning all utsikt härför utesluten
för alla tider. Tvärtom gör sig det engelska
kapitaltrycket kännbart som en ändlös skruf. Förenta staterna
råka allt djupare i skuld. Däraf kommer sig utarmandet
af de breda lagren af farmers därborta, som ofta på lång
tid icke få se några kontanter och hvilkas fasta och
lösa egendom vanligen är hypotiserad. Däraf kommer
sig massornas arbetslöshet i Chicago och i österns öfriga
städer. Däri har man anledningen till stagnationen i den
europeiska invandringen, ja dess återflödande till
Syd-Amerika eller Europa, som redan år 1893 hade det
förvånande resultatet, att utvandringen från Förenta
staterna var större än invandringen. Häri ligger ytterst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
