Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - På redaktionens bord - Svensk släktforskning, af C. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
lämpas hos oss, så skulle det salunda bli åtskilligt tomt
i vår konungaborg. Men hvad vi tilläfventyrs förlorat
i aristokratisk renhet, ha vi vunnit tillbaka genom
rasernas blandning. Hur sannolikt är det ej, att många af
våra gamla släkter, som ännu lefva med friskt lif, göra
det just därför att ej bördshänsynen varit den
allenabe-stämmande vid äktenskapen? Och för hur mången af
våra märkliga män eller kvinnor kunna vi ej leda de
framstående egenskaperna tillbaka till förfäderna och
blandningen af dessas blod? Härpå innehåller herr
Örnbergs kalendrar många rätt talande exempel. Läs t.
ex. hur grefve Sven Lagerberg härstammar från Magnus
Gabriel De la Gardie, Magnus Stenbock, Bengt
Oxenstierna, Claes Ekeblad, Karl Piper och många andra
stormän och studera de drag, han af hvar och en bär i
arf. Eller läs hur Gustaf de Laval är en ättling till
Olof Rudbeck, och tanken väcks på ett visst men
af-lägset samband mellan bådas fantasirikedom. Det är
blott det 17:de och 19:de seklens olika lynne, som verkat
så att denna tagit Atlanticans och Separatorns eller
Ång-turbinens så för hvarandra främmande gestalter.
Med intresse torde mången läsa redogörelserna för
vårt kungahus’ släktförbindelser och härstamning. I
långa tabeller meddelas bland annat prins Karls och
hans gemåls inbördes släktskap och gemensamma
härstamning, konung Oskars ätteledning från sina företrädare
i Sverige och Norge o. s. v. I afseende på den
sistnämnda tillåta vi oss här påpeka ett missförstånd, som
vid läsningen af den långa utredningen kan uppstå och
som äfven, förmodligen beroende på en lapsus linguæ,
nyligen vid Karl-Johans-förbundets senaste högtidsdag
fann uttryck i ett af hans majestäts egna tal. Det kan
nämligen naturligtvis ej vara fråga om att vare sig förete
eller bevisa någon konungens arfsr ätt från de gamla
skandinaviska kungaätterna utan endast en härstamning.
Värdefullast synes oss de talrika, borgerliga
ättartalen vara. Det är i dem vi finna släktforskningens
syfte bäst främjadt. Med en möda, som endast den
hvilken själf sysslat på detta område kan fatta, har
ut-gifvaren år efter år lämnat oss klart uppställda och
omsorgsfullt utarbetade genealogiska utredningar, hvilkas
redan befintliga stora värde och intresse ytterligare skulle
höjts, om utgifvaren rönt den både materiella och
intellektuella uppmuntran, som kunnat till art och omfång
öka de biografiska upplysningarna. För den infödde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
