Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Från Stockholms salonger, kulturbilder skildrade i bref till en rappellerad diplomat, af Separatista. V. Où est la femme?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
tilda Mailing och Alfhild Agrell, så tror jag, att jag
omnämnt både de mest lästa och de mest typiska för
olika riktningar. Den förstnämnda tillhör en äldre
generation, men är berättigad till en rangplats äfven inom
våra dagars diktning tack vare sin naturliga humor och
sitt varma filantropiska sinnelag. Fru Agrell har i sina
senare skrifter å la Stinde varit mindre lycklig än i sina
första, om en ganska stor psykologisk skarpblick
vittnande noveller. Som “Lovisa Petterkvist“ är hon utan
tvifvel mycket både läst och värderad, men redan i
pseudonymen synes mig ligga en antydning om det
svenska lynnets tyngd och svårighet att anpassa sig för
otvungen humor. Fröken Roos har i sitt senare
skriftställen tyvärr visat prof på de härjningar, som
pietis-mens farsot kan åstadkomma i äfven rikt begåfvade
fruntimmershjärnor. — Till sist ett namn, som tillhör
den allra nyaste tidens i många afseenden så
intresse-fulla litterära period. Det är fru Hilma Angered
Strandbergs. Hennes skildringar om de svenska emigranternas
lif där borta i fläskmetropolen vid Michigan bör du
ej försumma läsa. De äro skrifna med ovanlig talang
och utan tvifvel grundade på egna erfarenheter i det
underliga land, som vi endast känna från turistens
öf-verklass-ståndpunkt.
Om vi nu lämna det fack, där vi dess bättre ej äga
några egentliga författarinnor af s. k. missromaner och
ej heller nu mer öfversvämmas af en fru Carléns
produktivitet. samt öfvergå till andra områden, så träder
oss främst till mötes Ellen Keys imponerande
personlighet. För dem som tvifla på att kvinnosaken är en
angelägenhet, som kan skötas talangfullt och till följd
däraf förr eller senare skall tillerkännas sin berättigade
plats, är studiet af fröken Keys lifsgärning förkrossande
men tillika lärorik. I denna till det yttre så
anspråkslösa och så föga reklamartade kvinna, som ofta blifvit
missförstådd och förlöjligad, äger nämligen icke blott
hufvudstadens utan hela vårt lands kvinno värld en
varmhjärtad och ärlig kämpe mot de konventionella
fördomarna och den kvinliga och manliga likgiltigheten.
Det hjälper ej, att ett vackert antal af hufvudstadens
damer på ett ostentativt sätt förklarat sig ej vara
solidariska med Ellen Keys märkliga uppfattning af eller
entusiastiska hyllning åt Henrik Ibsen. Hennes
djup-tänkta tal vid den för öfrigt alltför skramlande festen
för skalden var ingalunda afsedt att utgöra någon
opini
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
