Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Från Stockholms salonger, kulturbilder skildrade i bref till en rappellerad diplomat, af Separatista. V. Où est la femme?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
och vi äga talrika exempel särskildt bland börsvärldens
damer, hvilka på ett skrikande sätt belysa den bristande
öfverensstämmelsen mellan god smak och deras mäns
på kolonialvaror eller spannmåls- och mäklaraffärer
uppkomma möjligheter att betala deras modisträkningar.
Och dock påträffa vi i vårt goda Stockholm några
företeelser, som, alstrade på kvinligt initiativ och
hand-hafda af kvinnor, visa en högre och ädlare
smakriktnings tillvaro. På de områden, inom hvilka det
kvin-liga arbetet har urminnes häfd för sin öfverlägsenhet,
ha vi under de senaste decennierna bevistat en storartad
och mångsidig utveckling. Medan vi i själfva verket
ännu sakna exempel på kvinnor, som inom de bildande
konsterna höjt sig till verkligt mästerskap*, så kunna
vi däremot på konstslöjdens fält framhålla motsatsen.
Det är sannt, att många af våra målande och
skulpterande damer presterat åtskilligt af bestående värde och
att sådana illustratörer som t. ex. fru
Nyström-Stoopen-dahl och fröken Ottilia Adelborg nått sin konsts
fulländning. Men först inom det s. k. handarbetet, t. ex.
brodérkonstens mångfaldiga arter, finner du den
kvin-liga öfverlägsenheten fullt utpräglad. Då man t. ex.
på Handarbetets vänners utställningar ser de många och
vackra profven på högt utbildad smak och
konstskicklighet, hvilka äro afsedda att försköna hemmen eller
skänka kvinnodräkten estetisk harmoni, har man svårt
att fatta, hvarför kvinnan någonsin af fritt val begifvit
sig ut på andra verksamhetsområden, isynnerhet som
ifrågavarande arbeten kunde bevara henne åt hemmet. Man
kan invända, att det skulle föra till öfverproduktion, om
fruntimren endast sysslade med hus- och konstslöjd; men
månne ej däri skulle ligga ett kraftigt medel för
minskandet af importen af modevaror från utlandet? I det
hänseendet böra vi nämligen vara ultraprotektionister,
och det skulle vara en verklig njutning att genom de
högsta tullar kunna hindra införseln af de utländska
kramvarorna och samtidigt främja den inhemska
industrien. Jag vet väl, att det nu så moderna bruket af
allmogemönster i dräkter och dekorativa väfnader i
själfva verket kanske ej är något annat än ett öfvergående
mode; men det skulle blifva något vida mer, om den
fosterländska impuls, som åtminstone haft någon andel
* Jag bör här göra ett undantag för vår skickliga, nyligen
aflidna medaljgravör fru Lea Alborn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
