Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Förhistoriska skisser, af Elisée Reclus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
samma sätt göra sig bekanta med landets natur och. det
på längre afstånd, på afstånd, som kunna belöpa sig till
tusentals kilometer. De måste genom tradition eller egen
erfarenhet förskaffa sig underrättelse om huru många
veckor eller manader betet kan begagnas, om det finns
källor eller bäckar i omgifningen och hvilka fredligt
eller krigiskt sinnade stammar man efter mänsklig
beräkning kan möta på sin väg.*
Äfven de politiska och sociala förändringar, som
äro resultat af det mänskliga framåtskridandet i deras
helhet, leda till samma olikheter i det ekonomiska.
Alltefter växlingarna i folkens vandringar ser man, hurusom
i Nordamerika och södra Mongoliet åkerbrukande folk
intränga i trakter, som voro bebodda af jägare och
herdar, och lägga dem under plogens välde; emellanåt får
man äfven se motsatsen: nomadfolk intränga på en
bofast befolknings område, gräs och småskog betäcka
det odlade landet och då de äro ovana eller oförmögna
att föda sig med åkerbruk, jaga de eller lifnära sig med
köttet af kreaturshjordarne, som de drifva framför sig
öfver de i linda liggande åkrarne. Så var det i det
gamla Kaldeen. I nya världen är en öfvergång endast
möjlig från urinvånarnes tillstånd, som lefde på jakt och
fiske, till jordbrukarens och industriidkarens civilisation;
hvarken i norr eller söder har man sett till några
herdefolk.
Fullständigt enhetligt är intet ekonomiskt
kulturtillstånd, då naturen själf öfverallt erbjuder afvikelser
och den historiska utvecklingen därför öfverallt visar
en olika prägel. Det finns knappt ett åkerbruksidkande
folk, där icke både fiskare och jägare äro representerade,
knappast finns det också något jordbruk, som fullständigt
saknar kréatursskötsel.
Enligt de mindre viktiga, bestämmande dragen i hvarje
samhälle visa sig hos hvarje befolkning skilda lager och
klasser, i hvilka samhället afspeglar sig i förminskad
skala. Man skulle nästan kunna säga, att hvarje familj
på sätt och vis utgör en skissering af människosläktets
historia; ty de mest olika sysselsättningar, från och med
de göromål, som äfven den råaste vilde ombesörjer i sin
hydda, t. ex. tillredande af en vanlig anrättning, ända
till de mest förfinade och förandligade, som t. ex. att
läsa och skrifva, d. v. s. ett tankeutbyte oberoende
La Tunisie (officiel publikation), band 1 s. 58 o. 59.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
