Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Italiensk statshushållniog, af Giovanni Lerda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
nen; detta trycker nästan uteslutande på de mindre
besittande klasserna. Inklusive lotteriinkomsten utgör det
720 millioner, nära hälften af totala inkomsten och mer
än hälften om man endast fäster sig vid skatterna och
drar ifrån de 87 millioner, som statsdomänerna af kasta,
medan åter i Storbritannien endast 265 millioner lire
eller L12 af totalinkomsten, i Preussen endast 68
millioner mark eller O27, består af indirekta skatter. Lägger
man sedan till de 720 millioner, som staten uppbär, den
summa af nära 200 millioner, som i form af accis
upp-bäres af kommunerna, så stiger den företrädesvis af de
fattiga samhällslagren burna skattebördan till nära en
milliard. Därtill kommer byggnadsskatten, som belöper
sig till 16 å 25 procent af nettobehållningen, men
genom diverse tilläggsskatter stiger till 42 procent. I
städerna i synnerhet vältas denna skatt till stor del öfver
på de små lägenheterna, medan den på landet träffar
egaren direkt och omåttligt trycker särskildt den mindre
fastighetsegaren. I Italien komma på 2^2 millioner
hus-egare 3^2 millioner hyresgäster. I de stora städerna
kan det inskränkta antalet, i följd af den ständiga
tillströmningen till städerna, husegare utan försköning välta öfver
skattebördan på hyresgästerna, så att den direkta, egarne
drabbande pålagan förvandlas till en indirekt, af
hyresgästerna buren skatt, på de oansenligare orterna är det
icke möjligt, emedan den boende och husegaren
vanligen är samma person och emedan minskningen af
befolkningsmängden till förmån för de stora centra icke
tillåter en stegring af hyran. Alltså hvilar äfven denna
skatt till stor del på de mest behöfvande klasserna.
I Frankrike utgå som grundskatter till stat och
kommun i medeltal 16 procent af nettobehållningen,
i Tyskland 15 procent, i Österrike 19 och i England 20;
för Italien visar sig, om man lägger i hop skatterna till
stat, provins och kommun samt räntorna för
hypo-teksskuld*, en börda på jorden, som varierar mellan
30—50 procent af nettobehållningen. Tager man nu i
betraktande, att i Italien af 4,800,000 fastighetsegare,
4,500,000 betala en årlig skattekvot af under 40 lire, så
kan man göra sig en föreställning om den tröstlösa
belägenhet, hvari dessa små landtbrukares familjer befinna
* Den i synnerhet pä mindre fastigheter hvilande
hypoteksskul-den har stigit från sex milliarder 1872 till mer än 10 milliarder år
1895 och öfverskrider en tredjedel af jordens och fastigheternas värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
