Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Londons universitet, af Alexander Tille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
I denna plans grundsatser häfdas fullkomlig
neutralitet i religiöst hänseende; inga akademiska grader
omnämnas för det teologiska facket, och alla teologiska
examina voro sålunda uteslutna. Tendensen häfdas
ytterligare i den officiella förklaring, som
skattkammar-kanslern Spring Rice, sedermera lord Monteagle, i
november 1836 aflät till riksrådet: Man bör städse
ihåg-komma, att syftemålet är en i alla hänseenden
genomförd likhet med de gamla universiteten, men befriad från
de ensidigheter och religiösa skiljaktigheter, som verka
menligt på universitetens i Oxford och Cambridge verksamhet.
Genom denna enastående författning skildes så
fullständigt och principiellt undervisningen och
examens-verksamheten från hvarandra, att det blef nästan omöjligt
för en student att blifva examinerad af sina egna lärare.
Grunden var lagd till ett alldeles nytt utvecklingsskede
i de engelska universitetens historia, och en stegring i
fordringarne vid de vetenskapliga examina inträdde, utan
hvilken den högre bildningen i England skulle stannat
långt efter fastlandet. För att till fullo inse detta, måste
man betänka, att de engelska universiteten aldrig varit
statsinstitutioner i samma bemärkelse som t. ex. de tyska,
utan att de helt enkelt voro priviligierade privatkollegier,
hvilka täflade med hvarandra icke blott i afseende på
studentantalet och sina lärarekrafters vetenskapliga
betydelse o. s. v. utan äfven i finansiellt hänseende.
Uni-versity of London af 1827 var nämligen icke den enda
på aktier grundande anstalten.
Åtskiljandet af lärarekåren och
examenskommissio-nen medförde närmast de bästa följder för de nya
lon-donska universitetsgradernas anseende men återverkade
äfven snart på examensförordningarna vid de öfriga
högskolorna. Nästan öfverallt infördes så småningom
en delning i examinationsverksamheten mellan
innehaf-varne af lärostolarne och en utomstående pröfningsnämnd,
den s. k. External Examiner. I Skotland är sålunda
nu den bestämmelsen gällande, att ingen professor eller
docent vid de skottska universiteten är valbar till
exa-minator. Medan man t. ex. i Tyskland skulle betrakta
en dylik bestämmelse som ett misstroendevotum, har det
på andra sidan kanalen blifvit nödvändigt att erbjuda
den allmänna opinionen en sådan garanti, och den
grundsatsen tyckes beträffande hela undervisningsväsendet
hafva utbildat sig, att lärjungarne aldrig i den afgörande
examen få pröfvas af sina egna lärare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
