Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Från Stockholms salonger, kulturbilder skildrade i bref till en rappellerad diplomat, af Separatista. VI. La haute finance — Bland krämare och judar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
tinuitet, väl nu äro försvunna. Annu på 1830- och.
1840-talen, eller kanske först då, samt långt senare rådde
nämligen den vidunderliga föreställningen, att det ej
var comme-il-faut att blifva köpman, när kära far var
eller varit det. De unga herrarne, som hade faderns
arbete att tacka för möjligheten att ej själfva behöfva
arbeta, valde andra banor, och det var med anledning
däraf, som vi funno så många af våra ansedda
köpmansnamn t. ex. i arméens och framför allt i det forna andra
gardets rullor. Firman öfvergick i andra händer, ofta nog
dugliga f. d. biträdens, eller upplöstes, och mången
gång blef den af fäderna samlade förmögenheten
snabbare förslösad än den förvärfvats.
I våra dagar bevittna vi mera sällan dylika
företeelser, hvilket emellertid ingalunda beror på någon
väsentlig ökning af det sunda förnuftet utan på
formernas för handeln förvandling och på bankirrörelsens
be-drifvande hufvudsåkligen af aktiebolag. Tack vare dessa
förträffliga reformer har traditionen upphört att vara
någon makt inom affärsvärlden och därmed har nästan
hvarje spår af idealism blifvit den sistnämnda beröfvad.
I själfva verket kan det synas alldeles befängdt att
sammanställa begreppen idealism och affärer; men de
voro fordom icke så sällan förenade och förekomma väl
också nu för tiden någon gång tillsammans. De ansedda
handelshusen under frihetstiden och förra hälften af
1800-talet förstodo emellertid att främja ideella intressen
på ett vida naturligare och mindre humbugartadt sätt,
än då nutidens bank- och börsmatadorer t. ex. kombinera
teaterombyggnader eller utställningar med vidlyftiga
finansoperationer. Det är också en i många afseenden
högst väsentlig skilnad mellan gångna tiders gamla
handelshus, hvilka med talrika fartyg själfva hämtade sina
varor från främmande länder och i och med detsamma
ökade den allmänna kunskapen om dessas natur- och
kulturförhållanden, och våra dagars kommissions- och
agenturaffärer, som ofta nog lefva i den föreställningen
t. ex. att tobakens hemland är Bremen eller att ris odlas
i London. Det är också en himmelsvid klyfta mellan
t. ex. frihetstidens finanssnillen och industriidkare —
en Anders Nordencrantz, en Jonas Alströmer och många
flere — och sådana nutidens märkesmän inom handel
och kanske äfven vandel som t. ex. herrar Sachs, Thiel
och Kugelmann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
