Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Kriminalantropologien och dess senaste utveckling, af Hans Kurella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
själfmord eller plötsligen rycka upp sig till byggande
af barrikader, liksom Milanos invånare i våras.
En annan klass af brott, nämligen dråp, misshandel
och motstånd mot offentlig myndighet, äro endast så till
vida beroende af det ekonomiska lifvet, som de ökas
till antalet, då vinskörden slå bra ut, vinpriserna sjunka
eller lönerna stiga så pass att massorna kunna ofta taga
sig ett rus. Här visar sig således den ekonomiska
faktorn endast som en skapare af tillfälle att tillfredsställa
ett abnormt anlag, nämligen böjelsen för dryckenskap
och för att göra våldsgärningar under rusets inflytande.
Ett stort antal förbrytelser visar sig däremot alldeles
oberoende af hvarje förändring i de ekonomiska
förhållandena; hit höra bl. a. mened, förtal, bedräglig konkurs,
skadegörelse och mordbrand. Mord och dråp äro också
inom vissa gränser utsatta för påverkan af vinmängden
och vinpriserna.
Helt visst har den statistiska metodens användning
på den sociala determineringen af förbrytelser sina brister;
den måste ständigt kontrolleras genom sorgfällig
undersökning af talrika enskilda fall och vi sakna tyvärr en
kriminal-psykologisk kasuistik, ty psykologerna få icke
se några handlingar och protokoll och protokollsherrarne
äro inga psykologer; dessutom sakna vi fullständigt ett
arkiv för straffrättslig kasuistik, något i samma stil som
de af Hitzig och Häring i första tredjedelen af detta
århundrade utgifna “Annalen“.
Såvidt jag har mig bekant, har sedan 1894 endast
en enda tysk författare noggrannare undersökt
sammanhanget mellan brott och ekonomiska förhållanden, och
det var inom ett mycket lätt öfverskådligt område,
nämligen kantonen Zürich. Tyvärr har icke förf, åstadkommit
något som hälst formulerbart resultat. Den icke
obetydliga franska litteraturen, som sysselsätter sig med
samhällstillstånds och sociala processers bety delse i afseende
på. förbrytelser, har också förblifvit fullständigt steril
och knapt hunnit längre än till ett i luften sväfvande
teoretiserande och till försäkringen att brottet är ett
rent socialt fenomen och intet naturligt.
Lombroso själf har i det nyligen utgifna, mycket
omfångsrika tredje bandet af sin “Uomo delinquente“
behandlat brottets “orsaker och botemedel44. De sociala
och ekonomiska faktorerna bli däri grundligt undersökta,
hela det föreliggande materialet sammanfördt och
ana-lyseradt; han kommer dock oaktadt många fina
anmärk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
