Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Herr Buréns två grodor, beskedligen obducerade af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563
nungens lärare i sång sedan 30, 40 år tillbaka ocli
per-sona gratissima på inånga, många håll — skulle få öppna
nya huset så som han fick sluta det gamla.
Hr Burén (lakoniskt): “Liten Karin“ kan ej heller
komma ifråga.
N:o 3, hr Stenhammar hade gjorl Tirfings svärd i
oidning för tillfället — och i god tid.
Nu tycks hr Burén smått generad och nedlåter sig
till en motivering, om den så kan kallas. Tirfing var
för svår, för ansträngande, hanns ej med.
Ett bättre stöd hade hr B. i att scenens mekanik
omöjliggjorde operan — ty så stod det till — det öfver
all lag och rätt tydligen stående dråpliga operakonsortiet
hade ej maskineriet färdigt — ett år efter sen hela
huset bort vara i ordning. Slikt händer nog ej i Abdera
en gång.
Nåväl, farväl alltså med det enda rätta sättet för
en ny Operas invigning!
Och när nu galet skall vara, så låt oss — hi hi —
stöka till så befängdt och — hi hi! — etter galet som
möjligt.
Se där omisskänneligen det parti, man tog. Skönt!
Att det funnits en konung i Sverige, benämnd
Gustaf III, som liten smula intresserade sig för teater och
musik — ja nästan mer än hr Burén — det hade man
tydligen glömt, liksom man gjort sitt bästa att i nya
operahusets yttre och inre så mycket man kunnat
ignorera den gamla Operans skapare.
Att denne konung författat en svensk opera vid
namn “Gustaf Wasa“ och som i långa tider ansetts som
främsta exponenten för svensk operakonst — tycktes
också vara obekant.
Klokt folk tycker annars att när nu en gång
för alla en ny svensk opera “ej kunde komma i fråga“
. — en invigning af det nya operahuset med ett alster af
det gamla operahusets skapare och därtill en epok-opera
som “Gustaf Wasa“ måste anses högligen på sin plats!
Ja vi gå så långt i medgifvanden — hvarför ej
hellre än att ställa till som man nu gjorde börja nya
huset med gamla husets svanesång, denna “Den
berg-tagna“, som visst ej är något öfversvinneligt mästerverk,
men dock en vacker svensk opera, därtill 1800-talets
populäraste af inhemsk alstring.
Eller — vi gå än längre i beskedlighet — när man
nu i nåder erinrade sig Berwalds så länge orättvist
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
