Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Småjobbare i bryderi, några psykologiska iakttagelser från bolagsstämmornas säsong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
andra, men lian synes intelligentare samt efter intrycket
från rättegångsförhandlingarna kallblodigare och
förtänksammare samt eger icke så tydlig prägel som den
andre. Denne åter tyckes tillhöra den variant af de
skroderande jobbarnes typ, som man skulle kunna ge
beteckningen de “blaffiga“ och glopiga. Det är verkligen
högst förunderligt att han kunnat dupera så många till
att förlägga honom med stora pengar och att inlåta sig
i några som hälst affärer med honom. Redan hans
utseende och yttre uppträdande borde stämma folk till
misstroende och försiktighet. Men man har väl att söka
förklaringen till den faktiska redobogenheten att inlåta sig
med titulus W. först’och främst i den allmänna
benägenheten hos en del godt folk — äfven sådana som man
skulle kunna tro om bättre — att förtjäna pengar å
tout prix, höll jag på att säga, men utbyter orden mot
t. ex. med en upphöjd fördragsamhet vis-å-vis medlens
gentiless. Dylika hysteriskt eller kallblodigt
penning-eftersträfvande människor travestera för sin räkning de
bekanta orden i En folkefiende om olämpligheten att i
vissa fall taga på sina bästa svarta byxor och visa för
sin personliga räkning sig icke rädda för att trafva på
rätt modigt i affärs gyttjan. Men det kan finnas ställen,
där antingen gyttjan stänker för högt om benen eller där
det inte anses fullt comme-il-faut att personligen visa
sig och där kan det vara bra att ha att tillgå en annan
som duktigt klifver på och inte generar sig för just
någonting. Vidare har väl ock det där skroderandet om de
ypperliga vinstutsikterna mäktat utöfva en viss
suggestion på svaga eller mindre befästade hjärnor.
Äfven de mest ogenerade jobbare bruka i sina
till-vägagåenden vid grynderier och aktieutprånglingar visa
sig ha en viss försyn för maximen att någon religion
måste man alltid ha. De ställa t. ex. åtminstone så till
att pängarna för tecknade stamaktier under åtminstone
några minuter befinna sig i bolagets ego eller, kanske
rättare sagdt. lokal. När den minnesvärda
Köpmanbanken, bland hvars synlige ledare och upphofsmän hr
Wollert spelade en ganska betydande roll; skulle ha sin
konstituerande stämma och det skulle inför närvarande
notarius publicus styrkas att minimikapitalet vore till
fullo inbetaldt, låg beloppet på bordet, men ute i
tamburen lär en bankvaktmästare ha väntat, som, genast
stämman var slut, med de 1,200,000 kr. ordentligt åter
inlagda i sin portfölj knogade tillbaka till den bank, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
