Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Från kemiens rike, af H. Seidel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
626
försatts i flytande form, som en vattenklar vätska med
stor ljusbrytningsförmåga. Ehuru det ännu icke finnes
några termometrar för mätande af det flytande vätets
kokpunkt, kan dock antagas, att med tillhjälp af det
kokande vätet väl en temperatur af — 250 0 C kan
uppnås. Därmed ha vi närmat oss den absoluta nollpunkten
af — 270 ° C på ungefär’ 20°. Skälen, hvarför just
uppnåendet af denna punkt synes så intressant, kunna
icke här framläggas. Vi vilja endast hoppas, att vi skola
förr uppnå denna köldpol än jordens nordpol.
I anslutning till dessa teoretiska framställningar
rörande flytande gaser må nu här omnämnas ett nytt
in-dustrielt tillgodogörande af denna intressanta sak.
Som bekant har gasers begagnande i flytande form
för länge sedan blifvit en industri. I stålfat af förut
okänd fasthet försändes nu flytande kolsyra, flytande
ammoniak, flytande syre och flytande klor för att finna
olika industriel användning (för mineralvattenfabrikation,
kölds framkallande, i betsockerindustrien o. s. v.) Den
nyaste användningen af flytande gaser är åstadkommandet
af ett sprängämne af flytande syre. Det kan måhända
i första ögonblickét förefalla något paradoxt, men är
fullt logiskt. Ett sprängämne är en kropp, som vid sin
hastiga upplösning frigör en stor volym gas, alltså en
gasackumulator. I följd däraf vore det mest ideala
sprängämne en flytande knallgasblandning (8 gram syre,
1 gram väte). Redan 1 liter vanlig knallgas, som väger
ungefär 0,1 gram, förorsakar, när blandningen antändes
af den elektriska gnistan, en våldsam explosion; tänker
man sig nu en liters volym ytterligare flera tusen gånger
mer komprimerad, så kan man göra sig en föreställning
om sprängefiekten. Det nya sprängämnet “oxyliqvid“
består visserligen af närliggande skäl ännu icke af
kondenserad knallgas, utan af kol och flytande syre. I en
skakapparat impregneras bomull med träkolpulver, den
erhållna kolvadden uppsuger flytande syre och
sprängämnet är färdigt. Praktiskt förfar man så med detta
sprängämne, att en pappershylsa, hvari kolvadden
befinner sig och som är monterad med sprängkapsel och
tandtråd, inskjutes i borrhålet, hvarefter man medels ett
litet rör af papper på nytt påfyller flytande syre.
Patronen behåller sin sprängförmåga tillräckligt länge (15
till 30 minuter) för att vara användbar. Efter 40
minuter är sprängförmågan visserligen fullständigt slut,
men det har den fördelen att därigenom omöjliggöras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
