- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 4. 1898 /
641

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - »Arte et marte.» Ett och annat om våra dagars adel, af Noblesse Oblige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

641

med ofrälse vida fåtaligare än sönernas. Förklaringen
ligger naturligtvis delvis däri, att mannen vid
äktenskaps ingående måste oftare än kvinnan taga hänsyn
till förmögenhetsförhållanden, men utan tvifvel äfven
däri att den adliga jungfrun, såvida ej kärleken är
alltför mäktig, bland antagliga anbud väl väljer det, som
ej medför någon förändring i hennes stånd eller titel.
Med den anmärkningsvärda begreppsförvirring, som är
rådande inom den s. k. högre societeten och öfriga
intresserade kretsar, anses det nämligen vara en större,
s. k. mesallians, om en högadlig dam gifter sig med en
ofrälse man, än om en högadlig man gifter sig med en
ofrälse kvinna. Man ser häraf hur föga djup de
aristokratiska känslorna hos oss äga; det hela är knappt
något annat än en titelfråga och grefvinnan X., född
Pettersson eller Krikonkvist eller något dylikt, är i världens
ögon lika förnäm som den verkligt högadliga damen,
som tack vare sina fäders utan tvifvel trångbröstade
och barnsliga men idéelt vackra fasthållande vid
aristokratiska regler visar den nu för tiden sällsynta
produkten af ett förfinadt urval.

Från dessa kanske väl subjektiva betraktelser öfver
vår adels art och sammansättning torde det vara skäl
att öfvergå till några mer objektiva. Vi skola då till
en början anföra några siffror.

De nu lefvande och på Riddarhuset introducerade
ätternas antal är: grefliga 64, friherrliga 155 och adliga
603*. Af dessa sistnämnda tillhöra 21 de s. k.
kommen-dörsätterna. Utgångna på manssidan äro 4 grefliga
släkter (nämligen Dücker, Horn till Rantzien,
Löwen-hielm och Skiöldebrand), 14 friherrliga (Ribbing till
Zernava, von Düben n:o 135, Stackelberg, Ribbing till
Koberg, von Nolcken, von Kaulbars, Stierneld,
Sprengt-porten, Boije till Gennäs, Ruuth, Carpelan, von Plåten
n:r 313, Nieroth och von Rosén) och 80 adliga af så
växlande ålder som n:r 38 Carpelan och n:r 2,338
Lo-vén o. s. v.

1 afseende på lifsk.raften hos dessa fortlefvande
ätter, hvilka utgöra något öfver två sjundedelar af
samtliga. på Riddarhuset allt sedan dess inrättande
introducerade släkter, så visar sig, om man får döma efter
deras medlemsantal, högst väsentliga gradationer. Här

* Allt enligt frih. Leijonhufvuds kalender, hvilken dock äfven
upptager några ätter, som ej äga någon representant bosatt i Sverige.

41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1898/0649.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free