Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Universella broderskapsinteriörer, af J. A. D.; I. Fru K. A. Tingley och kongressen i Chicago
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
694
nationella samfundens presidenter, på det att dessa
sedermera skola minst en månad före kongressen
underställa detta förslag de respektive samfundens
bepröfvande. Denna bestämmelse bar tillkommit för
att afvärja förhastade förändringar af konstitutionen.
Fru Tingley, som listigt nog insåg, att hennes förslag
till omorganisering af rörelsen skulle möta alltför
mycket motstånd, om det finge diskuteras af de
nationella samfundens loger, lämnade därför, i strid
med artikel IX af konstitutionen, ej något som hälst
meddelande härom åt presidenterna, och det oaktadt
förslaget visserligen varit färdigt flere månader före
kongressen; hon påstår också själf i sitt hälsningstal
till kongressen i London, att “hon noga bestämt
planen till denna omorganisation i samtal med Judge“,
och i så fall hade hon väl haft tid att hinna
meddela densamma åt presidenterna före kongressen, om
hon velat detta.
Men fru Tingley vet nog hvad hon gör; och den
omständigheten, att den nya konstitutionen till sin
natur var alldeles obekant för mötets deltagare, innan
de samlats till kongressen, torde förklara, att en så
despotisk konstitution kunnat blifva antagen med
majoritet i det frihetsälskande Amerika. Lägg äfven
härtill, att fru Tingley förståndigt nog lagat så, att om
möjligt endast de medlemmar, som voro esoterister
och sålunda med ed förbundit sig att lyda henne
såsom sin “esoteriske ledare“, blifvit valda till ombud,
och när man nu betänker detta och vet, hvilken
öf-verdrifven beundran ock vördnad dessa esoterister i
allmänhet hysa för henne — hvärom mera längre
fram —, var det rent af underbart, att det blef någon
opposition alls vid denna märkliga kongress, som
hölls den 18 februari i Handel Hall i Chicago.
Jag redogör här nedan för förhandlingarna vid
kongressen enligt de källor, som kommit mig
tillhanda.
Sedan presidenten mr E. A. Neresheimer öppnat
mötet och ordförande blifvit vald, spelade äfven de
i Sverige kända “korsfararne“ och
Wagnerentusia-sterna mrs Alice Cleather och mr Basil Crump
förspelet till Richard Wagners opera Parcifal. Därefter
framställdes den nya konstitutionen för kongressen af
en stor kommitté, bestående af 41 medlemmar, en
s. k. “committé on resolutions“, som dock ej lär hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
