Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Myrorna, af A. Forel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
slag. Därtill kommer ynglet, som består af ägg, mjuka,
hvita, blinda och fotlösa larver eller maskar af alla
storlekar alltefter åldern, och slutligen puppor eller nyfer,
som nästan likna myror. Hos många arter spinner
larven in sig i en fin silkeskokong, som man med orätt
kallar myrägg. De verkliga myräggen äro ytterligt små
och se ut som hvitt pulver.
Myrornas kroppsbyggnad företer några viktiga
sociala egendomligheter. Hjärnan, som är oberoende af
sin-nesverktygen, är jämförelsevis mycket stor hos arbetare
och soldater, hos de egentliga honorna mindre och
hos-hanarne nästan förkrympt, hvarför hanen hos myrorna,
trots sina starka vingar och stora ögon, spelar en
ömklig, förgänglig cch onyttig roll. Hans ofantliga dumhet
och otymplighet, trots hans väl utvecklade sinnen, är ett
tydligt bevis på hans brist på hjärna.
Myrorna hafva en extra-mage eller förmage (kräfva).
Den ligger vid ingången till bakkroppen, är ofantligt
elastisk (genom öfverfyllnad kan den mer än tiodubbla
bakkroppens kubikinnehåll) och har ingen
matsmältningsförmåga. Dess osmälta innehåll kan när som helst åter
kräkas upp och utdelas till föda åt andra myror eller
åt larverna. Ömsesidig utfodring är ett lifsvilkor för
myrsamhället. Bakom kräfvan ligger tugg- eller
pump-magen; den har fyra hårda klaffar, som vanligen
hermetiskt tillstänga myrans matsmältningskanal. Då
myran vill äta för egen del, öppnar hon klaffarne och
pumpar därigenom något af kräfvans innehåll in i sin egen
bakom tuggmagen liggande individuella mage och först
där börjar matsmältningen. Jag har vid ett tillfälle
gjort detta förhållande åskådligt genom ett experiment.
Jag gaf en uthungrad myra honing, som var färgad
med berliner-blått. Sedan hon med mycken ifver ätit,
släppte jag henne bland några andra myror, som genast
omringade henne och tiggde om föda. Snart voro alla
fyllda med små, blåa droppar. Jag skar hufvudet af
den ena efter den andra och fann, att den med en blå
massa fyllda förmagen icke hade släppt det minsta grand
af det färgade näringsmedlet in i tuggmagen eller den
egentliga matsmältningsmagen. Först under följande
dagar färgades matsmältningsmagen mer och mer blå.
På frambenen hafva myrorna en fin, sporrlik kam,
med hvilken de putsa alla kroppsdelar, hvilket hos de
flitiga arbetsmyrorna är väl behöfligt. Äfven i munnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
