Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - En vintertanke, poem af Helge B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
816
Sn uintertanke.
Så långt mitt öga når, liar frosten fängslat
i sina starka armar land och haf,
och denna syn mig ofta tryckt och ängslat
på samma sätt, som när bredvid en graf
ett barn för första gången står och ryser
vid tanken på, hur bleke slumrarn fryser,
som sofver under bister vinterkyla
i kistan, hvilken frusna torfvor skyla.
Mot mål, som sällan nås, jag ständigt jäktat;
med nötta vapen har i hopplös strid
jag hållit stånd, så länge jag det mäktat.
När kommer mina känslors vintertid?
Den ängslar ej — den äger makt att isa,
men skänker äfven svalka, fred och lisa.
När skall jag lugnt se mina blommor blifva
begrafna alla under famnsdjup drifva?
Helge B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
