Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Några interiörer från de lärdes värld, sporadiska lokalbref, af Salamander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
och man har vid Karolinska institutet än en gång
kunnat iakttaga det ofta nog i mänsklighetens och
vårt eget lands historia mötande förhållandet, att store
mäns söner ej alltid äro store och att äpplet stundom
faller långt ifrån trädet. Gustaf Vasas mantel
uppbars sålunda föga vare sig hedersamt eller
framgångsrikt af han äldste söner, den store Johan Banér hade
en son, som fick bära det i 1600-talets svenska
roué-betecknande namnet Dulle, Carl von Linné d. y. var
i intet afsende jämförlig med sin berömde fader och
Johan Skyttes sonson förtjänade sin ryktbarhet som
fribytare pa Östersjön o. s. v. Om vi nu i denna
sammanställning också anföra olikheten mellan
Anders och Gustaf Retzius, så sker det emellertid
ingalunda med hänsyn till de vetenskapliga idrotterna.
Ty den sistnämnde har genom sina anatomiska och
biologiska forskningar omgifvit sitt berömda
fäderne-namn med ny och rik glans. Men vi kunna ej, då
vi erinra oss de många fall, när författaren till
Bio-logische Untersuchungen och många andra
epokgörande verk insatt sin intelligens i befordringsfrågor
och administrativa ärenden, underlåta att tilltro de
nyligen gjorda rönen om cellvandringar en viss
betydelse äfven i det praktiska lifvet, och vi misstänka,
att prof. G. Retzius’ förut med vetenskapliga
forskningar sysslande hjärnceller längtat efter omväxling
och kommit på afvägar.
För att bevisa detta till utseendet så ogrannlaga
påstående behöfva vi ej återgå till den tid, då d:r
Retzius såsom ännu i tjänst varande professor vid
institutet deltog i befordringsärenden, ehuru t. ex. ett
upptagande af den oftalmologiska striden nog skulle
vara mycket tacksamt. Vi kunna nöja oss med den
allra sjsta tidens tilldragelser och, under förbehåll
all tå återkomma, nu blott anföra några episoder från
det Hultkrantz-Müllerska tillsättningsmålets ännu ej
alslutade skärseldsstadium.
Hår komma till en början några korta erinringar
om sakens utvecklingsstadier.
Sökande till den lediga professuren i anatomi vid
Karolinska institutet voro e. o. professorn i histologi
vid institutet Erik Müller och prosektorn i anatomi
vid institutet docenten J. Vilh. Hultkrantz. Till
sakkunnige alt pröfva deras skicklighet i ämbetet voro
utsedde professorn vid Uppsala universitet E. Clason,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
