Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Frisinnade och omstörtningsmän i Ryssland, af Carl Warder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
ningar och inre fäjder skulle gå framåt i välstånd
och upplysning. Sålunda upptogos åter Nikolaj I:s
russifikationssträfvanden, och den grekiska kyrkan
togs kraftigare än någonsin under armarne för att
åtminstone småningom kunna uttränga alla andra
trosläror ur riket. Hvarje spår till motståndsyttring
kväfdes i lindan med oblidkelig stränghet, och inom
kort utöfvade Alexander den andre, trots sina
upplysnings- och fördragsamhetsvänliga grundsatser ett
polis- ja kanske skräckvälde, som var förskräckligt.
Från denna tid nådde omstörtningspartiet i
Ryssland en ofantlig talrikhet. Tidigare räknade det
egennyttans, stilleståndets och reaktionens män i sina led,
nu fylldes dessa äfven af frihetens vänner.
Fullkomligt betagna möjligheten att öppet uttala sina
önsk-ningsmål och sina gensagor, drefvos dessa människor
snart till att verka uteslutande i det fördolda. Men allt
de försökte uträtta strandade på regeringens
obevekliga stränghet och polismaktens vaksamhet och
hänsynslöshet. På blotta misstankar, hur lösa som hälst.
häktades hundratals, ja tusentals redbara män och
kvinnor och sändes att befolka Sibiriens isöknar eller
försvunno helt enkelt för alltid — ingen visste hvart.
Ett förfluget, meningslöst ord, uppsnappadt af en legd
lyssnare eller en polistjänstemän, var nog för att
åstadkomma dens fördärf, som yttrat detsamma.
De på detta sätt förtryckte fattades af ett vild t
hat till hela styrelseskicket. Aldrig skulle lyckans
dag gry för Ryssland och dess miliontal invånare,
förr än enväldet var afskaffadt, uppryckt med roten
och hvarje spår af detsamma bortsopadt. Emedan
de så ville att intet (nihil) af det bestående skulle
bli kvar, nämdes de af författaren Ivan Turgeniev
“nihilister^ Detta namn hör man dock sällan
användas inom Ryssland (jag för min del hörde det,
efter hvad jag kan minnas, ej uttalas en enda gång
under min vistelse där), men utom dess gränser har
det vunnit allmän burskap och är verkligen ganska
betecknande. Efler den beskrifning jag nu gifvit på
nihilismens uppkomst skulle den alls ej behöfva
innebära detsamma som anarki och total
samhällsupp-lösning, men denna skiftning i betydelsen har den
dock fått, och hvarför vill jag med några ord söka
klargöra.
Att motståndspartiet intet skulle mäkta åstad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
