Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ghettons drömmare, af I. Zangwill. 3. Sfinxen bland gullvifvorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
tiens stillastående vatten i rörelse genom det
oemotståndligt betvingande hos den individuella viljan.
Till ett land, hvilket släpat sig fram genom
århundraden, som en slaf under traditionernas ok och hvilket
har trycket af praktiska kraf att tacka till och med för sin
konstitution, medför han judens uppfattning och idéer.
Han är den som uppmuntrar det Unga England, ty då
han själf räknar sig tillhöra en stam af aristokrater,
hvilken gjort till sin uppgift att upplysa och civilisera
världen, känner han som sin plikt att leda dessa unga
engelska aristokrater. Han hatar bourgeoisien. Det är
endast kunglig prakt och verklig fattigdom, hvilka tala
till hans själ. Hans lifs dröm är ett konservativt
folkvälde, där adeln skall göra det lägre folket fritt och
lyckligt — dessa arma, hvilka nu förtryckas af
medelklasserna. Barn af en teokratisk stat, där de rika och
fattiga äro förenade i Gud, uppröres han af det sätt,
hvarpå detta England är deladt i “tvänne nationer“.
Ropet på allmän rösträtt och andra friheter lämna
honom långt ifrån oberörda. Liksom Byron och Shelley
protesterar han häftigt mot en kälkborgerlig värld, och
senare gifver han ett mäktigt världsvälde, som
händelsevis och så småningom skapats genom själfständiga
företag af fria kolonister eller enskilda äfventyrare, en enande
ande, en mission. Han öfverensstämmer fullkomligt med
Heine i att det puritanska Britannien redan är arftagare
till det gamla Palestina, och dess statskyrka endast en
väktare för den semitiska uppfattningen, liksom det äfven
genom sin moraliska och fysiska energi skall förverkliga
Zions ideal. Det har planterat lagen likt ett väldigt
skuggrikt träd midt i barbarismens brännande öknar och
ändlösa vildmarker. Han ser storheten och romantiken
hos detta välde, hvarom våra dagars engelsmän blott
hafva en dunkel förnimmelse, emedan det, liksom deras
konstitution, uppstått omedvetet. Det är blott den
utomstående, som kan se klart. Han fängslas af dess rika
möjligheter och förutsättningar. På allt sätt söker han
binda England fastare vid kolonierna, och det var han
som återupprättade dess sjunkna anseende inom
nationernas råd. Han till och med proklamerar det som en
asiatisk makt.
Men hans hjärta och tankar äro alltid hos hans
eget folk — detta folk med sin svunna storhet och sin
orubbliga kraft och ihärdighet. Han ser sig själf som
utvald ättling af ett utvaldt folk, det enda folk till hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
