Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Det kongl. husets anförvandter, grupper och personager af Europas k. furstefamilj, af Ancien Grand-Chambellan. II. Hohenzollrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
II, torde lämpligast med tystnad förbigås. Fastän sedan
nu äfven “Otto den late“ fått sin bildstod i Berlins
“Sieges-Allée“, borde väl äfven plats kunna därstädes
finnas för Friedrich Wilhelm II, — i så fall flankerad
af mesdames . . . nej, nomina sunt odiosa!)
Det nyckfulla Snillet har emellertid näppeligen skänkt
sina faddergåfvor mer än till en enda af dessa nu nämnde
Hohenzollrare :— och det, kuriöst nog, till en af dem,
som vi nyss, om än tvekande, hänförde till “köttets"
kategori, Friedrich “der Grosze“. Men som bekant var
den store, fast tämligen elake, konungen barnlös, — skulle
väl detta kunna anses beteckna (en djärf symbolism!!),
att “krigsherradömet“ så småningom gör snillet sterilt...?
För öfrigt ha både den “köttsliga44 och den “andliga
kategorien inom huset Hohenzollern så att säga sina
poler — sitt “Hitintill och icke vidare!44 —: å ena sidan
Friedrich Wilhelm I:s till monomani gränsande brutalitet
och hans häpnadsväckande cynism, — å den andra sidan
Friedrich Wilhelms IV;s slutliga totala själsslöhet.
— — — Ingen bör kunna förtycka den då ej
30-årige furste, som den 15 Juni 1888 besteg Preussens
kungliga och den tyska kejserliga tronen, om han något
hesiterade inför detta Antingen — eller, som tycktes
blicka emot honom från hans anherrars bilder i huset
Hohenzollerns porträttgalleri. Uppväxt under
vapendånet vid Tysklands stora nydaningskamp — så att säga
i skuggan af lifslefvande stora “krigsherrar44 — medan
“luften kändes af segerfanor sval44, hade redan tidigt
“krigsherretankarne44 börjat näras hos honom. Men å
andra sidan slog emot honom äfven en helt annan luft,
än den “svala segerluften44, — en “luft“, som vi vant
oss kalla fin de siècle och som predikade något helt
annat än Blut und Eisen, utan att egentligen sätta
något visst annat i stället, lämnande valet öppet mellan
den krassaste egoism och den mest långtgående
själf-uppoffring. Faderns uppriktiga religiositet och
utpräglade humanitetssträfvanden mötte honom å ena sidan, —
medan å den andra farfadern (som nära nog tyckts vilja
skjuta sin son i bakgrunden för sonsonen) ytterst hyllade
nyttan å alla områden, — och medan de
Hohenzollern-ska familj etraditionernas stoltaste anherre, Friedrich
II, ju varit en ärkefritänkare, som gått så långt i hån,
bespotteri och fritänkeri, att han t. o. m. understundom
tviflat på samt hånat och bespottat . . . själfve Voltaire.
Nordisk Revy. K 17 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
