Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Naturvetenskaperna i det 19:de århundradet, af L. Büchner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydelse än uppvisandet af det s. k. “geocentriska“
felet, hvilket alltför länge behärskat mänskligheten och
utöfvat ett oerhördt tryck mot allt hvad framåtskridande
heter.
Fråga vi oss nu hvilka vetenskaper vi isynnerhet
hafva att tacka för den kulturella utvecklingen, så kan svaret
ej blifva svårt. Det är just de vetenskaper hvilka under
den föregående världsåskådningen ledo mest. Ty så
länge naturen ej ansågs som en källa till utan som ett
hinder mot all andlig utveckling, kunde naturens studium
antingen alls icke utöfvas eller endast i form af alkemi,
astrologi o. s. v. Därtill kom ett systematiskt genomfördt
förakt för allt vetande öfver hufvud taget och en verklig
okunnighetens fanatism. “Hvilken sällhet“, frågar
kyrkofadern Lactantius, “ligger i att veta hvar Nilen upprinner
eller hvad fysikerna prata om himmelen?“ Enligt
honom var det absolut likgiltigt för det kristliga
medvetandet huruvida solen var liten eller stor, stjärnorna fixa
eller rörliga, huru stor jorden var o. s. v. Påståendet
att jorden var klotformig syntes honom vara ett infall
af någon gammal skämtare hvilket det ej lönte mödan
att befatta sig med. “Ej af okunnighet“, skrifver den
lärdaste af de grekiska kyrkolärarne, biskop Eusebius,
“missakta vi dylika historier utan af förakt för deras
nyttiga arbete, i det vi vända våra själar till högre ting.“
Allt världsligt vetande gälde endast som ett hinder för
andlig uppbyggelse eller som “dårskaper och gyckel“
som ännu Damiani (Gregorius VII:s kansler) yttrade sig.
Anatomiska undersökningar förbjödos på grund af dogmen
om kroppens uppståndelse efter döden. I stället för
läkarbehandling vid påkommen sjukdom användes
förböner och besvärjelser. Att under sjukdom vidröra
helgons kläder eller ben ansågs som ett ofelbart
botemedel.
Vi veta att Kopernikus var nödsakad att öfver tretio år
hemlighålla sitt epokgörande arbete om världssystemet af
fruktan för förföljelse från kyrkans sida, och att skriften då
den slutligen utkom fördömdes och förbjöds såsom kättersk.
Äfven tuben fördömdes såsom en kättersk uppfinning,
emedan den enligt kyrklig åsikt tillät människan att se
längre än Gud ville. Det är äfven just tuben, som
störtade jorden och med den dess innevånare från dess
inbillade höjd såsom världens medelpunkt. Men slutstenen
af den på dessa upptäckter stödda astronomiska
byggnaden lades först under det århundrade, vid hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
