Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Det Uppsala som gått, grupper och individer från 70- och och 80-talen, af Proteus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
och själfva polismästaren blundade för dessas gästupp
trädande, såvida det ej blef för långvarigt.
Egendomligt nog i en stad med så mycket ungdom
voro äfven dansnöjen af det fullt städade slaget rätt
sällsynta. De förekommo väl inom familjerna men
utmärktes sällan af någon större vare sig liflighet eller
elegans. Det akademiska lifvets högtidlighet tryckte
sin stämpel äfven på sällskapsnöjena, och det hände
ofta att danslystna unga män, som haft den i Uppsala
ej alltför ofta förekommande förmånen att få umgänge
i några af professorernas eller de öfriga
ståndspersonernas familjer, i stället för att få dansa bjödos att roa
både sig själfva och andra medelst tanke- eller pantlekar
af ofta lika slö som naiv art. Undantag gåfvos
naturligtvis. Här och hvar frodades ett gladt och otvunget
sällskapslif, och för att bereda den studerande
ungdomen tillfälle både att dansa och vidga sina bekantskaper
förekommo de s. k. Gillebalerna, hvilka under några år
på 70-talet voro rätt talrikt besökta. De anordnades af
soarésällskapet eller andra löst sammansatta föreningar
och styrelser och betingade en afgift af en krona eller
en och femtio, mot hvilken måttliga kostnad man fick
danslokal och musik men för öfrigt intet som kunde
lifva stämningen, såvida man ej ville ytterligare öppna
på pungen. De afhöllos en eller två gånger i månaden
och uppmuntrades af en ganska blandad societet, som
oaktadt beaktansvärda ansatser af en och annan ledande
och förenande vilja oftast framvisade sina beståndsdelar
väl åtskilda. Vid öfre ändan af den då ännu ganska
tarfligt dekorerade och isynnerhet möblerade salen syntes
nämligen stadens och akademiens honoratiores med sina
barn och blommor. Här såg man mycket ofta själfva
ärkebiskopen, hvars blickar med ett uttryck af blandad
välvilja och skalkaktighet mönstrade församlingen; vidaro
landshöfdingen och hans familj, som lefde under den
dubbla glansen af sin grefliga börd och sin släktskap
med E. G. Geijer, men som af ekonomiska skäl
näppeligen intog någon mot den sociala rangställningen
svarande plats inom sooieteten. Kring dessa spetsar
flockade sig de af en eller annan anledning förnämligare
akademiska familjerna och åtskilliga andra damer och
herrar, som ägde förutsättningar att räknas till gräddan.
I Uppsala bodde rätt många familjer af börd eller med
klingande namn, hvilka jämte den kringliggande ortens
adliga godsägarefamiljer här med små medel upprätthöll»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
