Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Ghettons drömmare, af I. Zangwill. 4. En pilgrim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
gördlar, lade beslag på passagerarne för att föra dem i
land. Aron kastades handlöst öfver fartygets sida ner i
en af båtarne, lian föll genomdränkt af skum från
vågorna, men med hjärtat fylldt af outsäglig glädje.
Båten hoppade och dansade på böljorna, allt mer närmande
sig det heliga landet, och en härlig doft af
orange-blommor slog emot honom från orangelunderna och var
för den uttröttade pilgrimen som en symbol för hans
förmälning med Zion. Hans fäders land — där utbredde
det sig ändtligen för hans förtjusta blickar, och för första
gången i sitt lif hade han en känsla af att äga ett hem.
Men allt som båten långsamt sträfvade mot land fram
mellan de mörka klipporna, öfver hvilka skummet stänkte,
öfverfölls han af en pinsam aning om att något grymt
öde skulle nu i sista minuten hindra honom från att
beträda hans längtans mål. Han bad för sig själf med
slutna ögon och hans bön förvandlades till en lofsång,
då båten häftigt stötte mot landningsplatsen, och han
såg framför sig en myllrande massa af österländingar.
Han kastade kappsäcken på axeln och skyndade trots
sin trötthet med lätta fjät upp för de slippriga fotstegen
och hade redan satt ena foten på det heliga landets jord,
då en turkisk officer i en sliten uniform höll honom tillbaka.
“Ert pass!" sade han på arabiska. Aron förstod
honom ej. Någon öfversatte det på engelska.
“Jag har intet pass“, svarade han, då officerens
mening blef honom klar.
“Hvart ämnar ni er?"
“Att bosätta mig i Palestina. “
“Hvarifrån kommer ni?"
“England", svarade han triumferande. Detta skulle
helt säkert vara ett mäktigt lejdebref, hvilket skulle
skaffa honom inträde öfverallt i världen.
"Ni är inte engelsman?"
“Ne-ej“, stammade han, "men jag har bott i
England några — många år."
“Naturaliserad?"
“Nej", svarade Aron, då han slutligen förstod.
“Hvad för landsman är ni?“
“Byss."
“Och jude förstås?"
“Ja.“
“Inga ryska judar få komma in i Palestina."
Aron knuffades skyndsamt ner i båten igen och
fördes säkert tillbaka till åno-båten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
