Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Det kongl. husets anförvandter, grupper och personager af Europas k. furstefamilj, af Ancien Grand-Chambellan. IV. München och Stuttgart, Dresden och Karlsruhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
öfvades “riksvikariatet" af den saksiske kurfursten i
norra, af den pfalziske i södra Tyskland. Och hvad
särskildt det nu snart lOOU-åriga Pfalz-Bayerska huset
Wittelsbach beträffar, så hade det vid flera tillfällen med
framgång kämpat om själfva kejsarkronan med huset
Habsburg: så den Bayerske kejsar Ludwig IV, den
Pfalziske kejsar Ruprecht — ja, så långt fram i tiden
som på 1740-talet mot huset Lothringen, hvars förste
kejsare, Frans I, ej kom på tronen, förr än den
Bayerske kejsar Karl VII gått hädan. För resten hade denne
också — liksom mer än ett sekel förut “ vinte rkonungen“
Friedrich af Pfalz — sträckt sin hand efter Böhmens
konungakrona och andra Habsburgska arfkronor. Huset
Wittelsbach hade vidare gifvit den skandinaviska
Norden en unionskonung, Kristofer, — och åt oss svenskar hade
det gifvit ännu 4 regenter, bland dem våra ryktbara
"tre Karlar". Det var från huset Wittelsbach som
kur-furstendömet Brandenburg kom till Hohenzollrarne, —
från huset Wittelsbach som Holland kom till
Burgundi-ska huset, o. s. v., o. s. v. De Habsburgske kejsarne
togo sina kejsarinnor, konungarne af Spanien och
Portugal sina drottningar från kurfurstehofven i Bayern
och Pfalz, — ja, själfve Louis XIV valde der gemål åt
sin son.
Vi ha lemnat dessa antydningar för att från början
fastslå, att vi vid Münchenerhofvet befinna oss i en
annan miljö, bland andra traditioner än vid de flesta öfriga
tyska småfurstehofven. Ej heller står det — liksom ej
heller de öfriga båda sydtyska hofven: i Stuttgart och
KarJsruhe — uti det nära beroende, särdeles ifråga om
armékommando o. dyl., af hofvet i Berlin som de
nordtyska hofven: Syd-Tyskland anslöt sig ju på frivillighetens
väg till Preussen och kunde då betinga sig helt andra
vilkor än de nordliga staterna.
Detta var visserligen icke fallet med det 1866
besegrade Saksen, som då höll på att dela Hannovers öde
— liksom det redan 1815 förlorat till Preussen omkr.
två tredjedelar af sitt område. Men om det sålunda
blott är ett konungarike i miniatyr — mindre äfven än
Würtemberg och af något yngre datum än såväl detta
som Bayern — så lefver dock dess hof så att säga på
de stora traditionerna från de dagar, då Saksen vid
Bayerns sida gjorde Brandenburg-Preussen första platsen
stridig, från reformationens ärofulla tid, äfvensom från
den mer ihåliga "storheten" af att vara i personalunion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
