Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Det kongl. husets anförvandter, grupper och personager af Europas k. furstefamilj, af Ancien Grand-Chambellan. V. »Hvar två eller tre äro församlade...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
1806, ja äfven, under samma förbunds tillvaro alltefter
världsherskarens nycker. Slutligen voro alla ’andliga’
furstendömen, alla riksstäder och riksbyar försvunna,
äfvensom ’riksridderskapets’ s. k. riksomedelbarhet hade
försvunnit och efterträdts af vanligt undersåtligt förhållande
till de furstar, inom hvilkas områden de resp.
’herrska-pen? råkat vara belägna. Sålunda vexlade antalet af
Rheinförbundets furstar mellan vid pass 50 och 40, och
“beskyddarens44 godtycke kom ej minst till synes vid
bestämmandet af, hvilka af de gamla duodes staterna
som skulle få behålla sin skenbara suveränitet och hvilka
som skulle mista densamma och bli sina lyckligare f. d.
’kollegers’ undersåtar, -— för att nu ej tala om de
alldeles nyskapade staterna, konungariket Westfalen samt
storhertigdömena Berg och Frankfurt med sina furstehus
ur den Napoléonska familjekretsen.
Wienerkongressen, som tog dana-arf efter
världs-revolutionen, var — trots allt sitt oförnuft — dock ej
så oklok, att den ej lät en hel del af de skedda
ändrin-garne bestå, specielt de tyska “mediatiseringarna44 och
“sekulariseringarna44. Ja, ej nog med att man lät
Na-poléons senaste våldsdåd inom Rhein förbundet —
me-diatiseringen af hertigdömet Arenberg och af de båda
Salmska furstendömena — ega bestånd som en fait
accompli, utan man lade dit ännu ett par dylika, i det
att äfven furstendömena Isenburg och Leyen (hvilket
sistnämnda emellertid aldrig haft egen röst på tyska
riksdagen och blott ’med Napoléons nåd’ avancerat från
grefskap till furstendöme) fingo finna sig i att ’strykas’
från listan å det nya “Tyska Förbundets44 suveräna
stater. Af “riksstäderna44 återupprättades blott 4, —
hvar-jämte naturligtvis de af Napoléon alldeles fördrifna
re-genthusen i Hannover, Hessen-Kassel, Bräunschweig och
Oldenburg nu återvände, tagande arf efter de
nyssnämnda kortlifvade ’napoléonska’ staterna Westfalen, Berg
och Frankfurt.
Dermed var således den definitiva delning af det
saligen afsomnade Romersk-Tyska rikets talrika
dynast-släkter fullbordad, som alltsedan i hufvudsak egt bestånd.
Det är sannt, att äfven Wienerkongressen nog gick litet
godtyckligt tillväga vid sitt slutliga urval — såsom då
den t. ex. “vrakade44 det hertigliga huset af Arenberg,
som sedan 1576 haft egen röst å tyska riksdagen, men
samtidigt förklarade t. ex. furstendömet Waldeck
“suveränt44, fastän det aldrig haft någon egen röst å nämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
