Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Musikrevy, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
684
farande var snäll och anförde för att det skulle gå bra. Det
gjorde det också och hr Stenhammar blef mycket
inropad, ja t. o. m. hr Alfvén. Med två inropningar
kvitterade allmänheten hr Aulins besvär att skrifva en
ny violinkonsert, visst den tredje*allaredan, och att spela
opp den. Oppspel blef alltså kompositionen, men
opp-spel var den inte. Hr Aulin börjar bli alltför mycket
gammal mamsell — i sina kompositioner. Det är ingen
ända på vekhet, tårar,, sötsura betraktelser,
gudsnådlig-het, lättrördhet (som af snufva), därtill förkärlek för
diverse sötsaker af det billigare slaget. I finalen kryar
den unge — han är ung! — komponisten till sig, men
där går det i stället som på fotografien på
Biblioteksgatan, där hr Aulin sitter hardt när i knäet på lille store
Grieg.
En glad början bestods dock åhörarne före denna
ledsamhet: Berwalds oppspelta och dansande muntra
Essdur-symfoni, sällan hörd, men underhållande,
älskvärd, genialisk, rolig att få höra.
/Xulinska kvintetten försökte komma med på ett
hörn sista säsongen med två april-konserter, klent
besökta Gudiklagadt, bjudande på gammalt gods, ej
utfördt så bra som vanligt. Kvintetten hade ju också ej
öfvat sig ihop på länge i anseende till primus’ tyska
resa. En liten nyhet bestods den 27 april — pianotrio’
af Lange-Müller, danskt yndig, smukk, kjön. Särdeles
lir Stenhammar gaf den god tolkning. Kvartetten, som
såg lite ledsen ut, blef vederbörligen beklappad och har
nu i höst repat sig. Så ock frekvensen. En hård nöt
att knäcka var Felix Weingartners nya quatuor. Bättre
lycka nästa gång. Kompositionen, i hög grad svårspelt,
utmärkte sig mer för den belästa och rutinerade
kapellmästarens utsökta savoir faire, intressanta och pikanta
esprit cVarrangement än för äkta ingifvelse, sann
diktar-begåfning, men hördes med nöje, stundom förvåning,
beundran knappast dock. En musikaliskt sedt
värdefullare nyhet var naturligtvis Schuberts nu indroducerade
G:dur-kvartett, som vimlade af tjusande partier om ock
die göttliche Länge ej alldeles saknades. Den gafs bra,
kanske t. o. m. bättre än Mozarts nattstycke, hvars
graciösa ton har sina svårigheter att attrappera.
En sonat för hr Aulin och hr Stenhammar af hr
Alfvén har ock spenderats och exekverats. Hörom därom
kompositör P. B.
“Utförandet" (man observere hvilka exekutorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
