Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Poem af Albert Eriksson - Röde fribytaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
720
j^äde fribytaren.
I solskensdar ocli mulna dar
jag flyger hafvet kring.
Mitt fartyg ingen styrman har,
men det gör ingenting!
Ty här på våg
har mången man
i djupet dragits ned.
fastän han såg,
hvar brottet brann,
och vägde mot och med.
Kompass och logg och kikare
jag slungat öfver bord.
Men den som seglar likare
är ej af denna jord!
Först när ens sak
på intet ställts
har lifvet mist sitt svek.
Jag skall stå rak
där tusen fällts
på blott en hägrings lek.
Jag gör en konst i prick och skär,
i fyr och stjärnebloss.
Min enda sträfvan faran är,
min lycka är att slåss!
Ej vän jag vet
som är mig kär —
från allt jag ryckt mig loss.
— Men funnes det
en styrman här,
han hette Anteros!
Albert Eriksson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
