Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Det kongl. husets anförvandter, grupper och personager af Europas k. furstefamilj, af Ancien Grand-Chambellan. X. Balkanhof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
848
År 1891 voro penningarne slut, — apanaget
förskottsvis bortpantadt för flere år framåt. Men Milan
visste råd. Han förklarade sig vilja återvända till sitt
“kära“ Serbien, naturligtvis dock blott som sonens trogne
undersåte . . . Serbien och drottning Natalia, som nu
var hemma och triumferade, bådo Gud bevara sig för
visiten, — och mot åtskilliga millioner sålde exkonungen
bokstafligen sin rang, sin titel, sin plats inom det
kungliga huset, ja t. o. m. sin serbiska medborgarrätt, för
nya millioner. Han var från den stunden såsom “grefve
af Takovo“ vorden en fullkomlig främling för Serbien.
Nämligen i ett helt år . . . Då voro penningarna
slut och löftena glömda. Hr grefven kröp till korset
och lyckades verkligen lura sin förra gemål till
skilsmässans upphäfvande och äktenskapets förnyande (den
7 Mars 1893)! Huru det nu skulle gå var ej svårt att
inse. Drottning Natalia hade låtit ofvertala sig till det
senaste steget för att med Milans hjälp störta sonens
förmyndare, hvilken ej ville veta af hvarken kvinnlig
eller manlig inblandning i dennes funktioner. Två
veckor efter denna “ förening “ skedde den unge konungens
bekanta statskupp, genom hvilken han blef “myndig“
vid 16 Vs års ålder.
Drottning Natalia fick snart se, att det fortfarande
ej i Belgrad fanns plats för både henne och Milan vid
samma sida. Milan vann så småningom sonen genom att
leda m honom i utsväfningar — t. o. m. af skamligaste
art — och han förstod att ånyo göra sig populär inom
armén. Drottningen såg sig snart öfvergifven äfven af
sin son, — och med bitterhet i hjärtat lämnade hon
Serbien andra gången, om än skenbart “frivilligt“.
Sedan dess har hon ej åter där satt sin fot. Milan
är ånyo hemma i Serbien, — sedan juldagen 1897 t. o.
m. med konungatitel och såsom arméns generalissimus.
Den olycklige konung Alexander är mindre än en nolla:
en stackars alkoholist och pederast, som vid 23 års
ålder öfverlefvat sig själf, och som är totalt oduglig att
ens fortplanta den bedröfliga dynastin. De ruskiga
Bel-gradska hofinteriörerna’ ha gjort, att faderns och moderns
tusen och en frierier för sonens räkning blott mötts med
bleklagda, halft vredgade nej, — äfven inom ungerska
magnatfamiljer, besläktade serbiska familjer, ja . . . rika
yankee-familjer!
Xi lämna detta ramlande “hus“ . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
