Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Det kongl. husets anförvandter, grupper och personager af Europas k. furstefamilj, af Ancien Grand-Chambellan. XI—XII - XII. Bland bataver och flandrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
881
Sannerligen: clet kunde tyckas, som om man här
hatt för sig en “af Gud märkt" familj, hvilkens saga
ledan vore all. Konung Willem III, vorden enkling,
ville dock ej gifva tappt, utan drog vid 62 års ålder
anyo ut på friarestråt, samtidigt med sin yngre broder,
prins Heinrich, som likaledes sökte sig en gemål n:r 2.
Nå, båda de furstliga bröderna hade naturligtvis ingen
svårighet att få sig en brud: men prins Henrich
lem-nade sin såsom enka efter blott några månaders
äktenskap, af hvilket ingen arfvinge födts. Konung Willem
var lyckligare. Visserligen voro väl ej den döda
drottningens erfarenheter just så lockande, men . . . Den
kunglige friaren hade klokheten att anmäla sig vid ett
af de allra minsta furstehofven, der ett sådant tillfälle
var något sällsynt, som ej kunde lemnas opåaktadt och
obegagnadt. Och så vardt Hennes Durchlaucht den
nätt och jämt 20-åriga prinsessan Emma af Waldeck
Majestät och Drottning af Nederländerna.
Nära elfva år — från Januari 1879 till November
1890 — räckte äktenskapet, som nog för den unga
drottningen hade öfvervägande törnen att bjuda. Hennes
kunglige gemål ■— dotterson af den tokige Paul I af
Ryssland — lär t. o. m. i sin brutalitet ej ha väjt för
handgripligheter . . . Endast med svårighet försonade
han sig med. att äktenskapet blott välsignades med en
dotter; så småningom blef emellertid denna en slags
gunstling hos honom — mer än hennes mor, hans egen
gemål. Emellertid har denna aldrig med en halfdragen
ande gifvit någon utomstående del af sina erfarenheter
från sin bedröfliga äktenskapstid. Hon slöt sig för sig
själf, beredande sig för sitt blifvande värf. De gode
holländarne själfva visste ej, hvad de hade i henne,
förrän hon en vacker dag såsom enka fattade regerings
-tömmarne såsom sin 10-åriga dotters förmyndare.
Såsom sådan fogade hon det tredje bladet till den
treväppling af dugande och “exemplariska“ regentinnor,
som inskrifvit sina namn i historien om den
konstitutio-nela och parlamentariska monarkiens utveckling i Europa:
Englands Victoria, Spaniens Cristina, Hollands Emma.
Man kunde sannerligen vara frestad att, såsom en engelsk
skriftställare, halft på skämt, gjort, hemställa, huruvida
ej dessa trenne exempel kunna anses tala för en
uteslutande kvinlig tronföljd inom den
modernt-parla-mentariska monarkien .... Åtminstone tyckas hrr par-
Nordisk Revy. V.
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
