Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - En gammal skuld, af I. A. Davidsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Anglais . . . Blommor på bordet. Bourgognen gnistrar
i glasen, champagnen skummar. Han spelar och sjunger
för henne: “She is the only girl I love“. Hon är
berusad af vin och kärlek. Han förklarar henne sin kärlek
och lofvar henne trohet. Hon följer honom hem till
hans våning, och de fira en yrande bachantisk fäst. Hon
är fullständigt berusad af sin kärlek till honom och af
de eldiga viner, de druckit. Utan betänkande hänger
hon sig åt honom. Han minnes huru hon låg i hans
armar. Han tycker sig ännu i denna stund höra, huru
hennes ljufva röst framstammade osammanhängande ord
af den mest uppoffrande ömhet och kärlek. Han tror
sig ännu hålla den smärta, mjuka kroppen i sina armar,
dessa lidelsefullt skälfvande lemmar, som slutit sig intill
hans i öm omfamning, som om de aldrig velat skiljas
från honom, ja, han tycker sig känna hennes heta,
brännande kyssar, när hennes mun sög sig fast vid hans,
och deras läppar prässades mot hvarandra i ett vildt
glödande kärleksrus. Och vid tanken härpå skakas
härads-höfdingen af vällustig rysning. Han minnes de följande
veckorna af jublande kärlekslycka. Gertrud och han
lefva som i ett rus af sällhet. Nästan regelbundet hvarje
afton träffas de. De spatsera tillsammans under de ljusa
vårkvällarne och höra musik tillsammans ute på
restau-ranterna. Men han tröttnar snart på henne. Han blir
led på hennes enfaldiga och hvardagliga joller, och hon
sörjer öfver att ej kunna följa med på hans
tankeutflykter och ideela spörsmål. Tvätterskan och juris
studeranden stå på en alltför olik andlig ståndpunkt till
hvarandra.
Så kommer hon en dag och berättar gråtande för
honom, att hon snart skall bli mor. Han blir förskräckt.
Denna möjliga utgång af deras kärlekshandel har han
aldrig tänkt sig. Han söker trösta henne och lofvar att
draga försorg om barnet, men flyttar i stället fegt till en
annan stadsdel och låser sig inne på sitt rum,
återupptagande sina försummade studier med fördubblad ifver.
Så reser han in till Upsala och aflägger juris
kandidatexamen . . . Åren gå . . . Han sitter ting på landet och
förvärfvar sig meriter. Gertrud Nilsson är glömd. Så
gör han bekantskap med sin nuvarande fru, dotter till
den rike grosshandlaren i Gefle. Han förälskar sig i
henne, friar och får ja. De gifta sig, flytta till
Stockholm och tillbringa nu i lugn och ro smekmånaden. Han
har varit så lycklig den senaste tiden. Intet moln har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
