Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o III. Fragmenter af det gamla Bjarkamal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
j’est österut alt dräpa troll. Och när Gudarne hade
«att sig i sina säten, lät Ä g e r hära in på salsgolfvet
skinande guld, hvilket upplyste salen såsom eld,
likasom svärden i Walhall tjenade till eld. Derför kallas
guldet Äg ers, hafvets , sjöns, flodens eld, ljus eller
glans. Skalda, Cap. 3/p
i 3) Då Jättarne Thiasse, Ide oeh G a n g
skiftade arf efter deras fader Ö 1 va I d, mätte de guldet,
derigenom alt de togo livarje gång så mycket i
munnen, som de kunde kvarhålla der. Derifrån komma
henäinningarne Jättarnes glänsande ord, uttryck eller
tal, och T h ias ses arfskifte, aifdel. Gylfaginning,
Cap. 56.
14) Se föregående upplysning.
15) Niflunga-Konungarne Gunnar och H ö g n e,
gömde, innan de foro till Konung A t 1 e på gästabud,
allt det guld, som tillhörde Fafners arf, i
Rhen-floden, och har man aldrig sedermera kunnat
återfinna detsamma. Skalda, Cap.
16) Det guld, som Sigurd bortförde efter
Fafners dråp, blef länge ett tvisteämne i Niflungarnes
slägt, livarom Vö 1 s u n g a-sagan, Cap. i4 och
följande, Jemnar omständlig berättelse.
17) Det är en Mus eller Råtta.
18) Betecknar gräset, äfven å jorden växande
blomster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>