Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o V. Berättelse om Sörle, eller Hedins och Högnes Saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i») Under namnet "Austrveg/’ likasom
"Anstr-riki/’ d. ä. östliga orter, innefattades Estland, Lelland
eller Lilland, Curland, Scmigallen, Samaiten eller
Sa-niogilhien och Samland, ända till Weichseln, eller
hela sjökusten derifrån åt öster och norr ända till
Finska viken. Suhm, Danm, Hist. Tom. i, sid.
118, 465.
13) Med ”Serkland” förstods den del af Afrika,
som Saracenerne innehade, eller det så kallade
Ca-lifatet. Det öfriga, af förfädren kända, Afrika
kallades af dem ”Bialand/’ i anseende till innevånarnes
ansigtsfärg.
14) Tsländarne räknade tolf gånger tio, eller
etthundrade och tjugu på hvart hundrade, livilken
beräkning aldelcs svarar mot vårt så kallade
storhundrade, Således var besättningen på Draken 36o man.
15) Simmandcj ”Sund/wri,” var ock en bland forn-
tidens idrotter. Man öfvade sig icke blott att helt
enkelt simma, utan ock med lika flit att kunna
simma långt, utan att tröttas, samt i att dyka under
vattnet. (Gretla saga, Cap. 53, 62 m. fl.) Det förra
kallades ”fång-sunds” det sednare "kof, kaf-sund, at
kafa.” Man läser om dem, som kunnat simma hela
milen, ofta helt beväpnade och stundom med sin
följeslagare på skuldrorna (01. Tryggv. saga, Cap. 163, -*
249, a52. App. s. 28. Gretla saga, Cap. 80). Den
färdighet, många hade förvärfvat i bägge slagen, har
gifvit sagotäljarne anledning, att berätta om personer,
hvilka, likasom en annan Proteus, kunde omskapa sig
i alla djurs skepnader och lefva i sjön liksom på
landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
