Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o VI. Saga om Konung Ragnar Lodbrok och hans Söner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med tian dräpte orinen, som låg omkring Tli
o-ras stufva, hvilken ingen annan vågade
angripa» och hade lian inga andra skyddsvppen,
utom en lijelrii. Sd snart härarne nu stötte
tillsammans, hegyntes drabbningen. Ragnars
har var långt mindre, så att striden hade ej
länge påstått, inan många af hans folk fallit.
Men hvar han gick fram, veko fienderne för
honom; gångandes han genom fylkingarne, ocli
hvar hans hugg eller stygn träffade sköldar,
brynjor eller hjeimar, skedde det med sådan
kraft, att icke något kunde stå deremot; men
aldrig blef det huggit eller stungit åt honom,
så att något vapen gjorde honom skada, och
fick han icke något sår, men dräpte en mängd
af Konung Elias folk. Sådan blef dock
stridens utgång, att bela Ragnars här föll,
hvarpå han blef innesluten emellan skÖldarne
(omringad) och tillfångatagen. Man tillsporde
honom nu, hvem han var, men han svarade
al-deles intet. Då sade Ella: ”denna man måste
sättas på ett större prof, i fall han icke vill
säga oss hvem han är. Nu skall man kasta
honom i en ormagård, och låta honom sitta
der mycket länge; men om han yppar sitt
namn, och vi kunna skönja alt han är R a
g-n a r, så skall han genast tagas derifrån.” Man
förde honom nu dit, och han satt der länge,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
