Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o VII. Saga om Ketil Häng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fattade i yxan med bägge händerna.
Ke-til sprang då upp, och sade: ”stort lnigg ville
du nu göra, Sote!" h varpå K e t i 1 satt uppe
(vakade) hela natten. Om morgonen derpå
bad Ketil, att Sote ville följa honom öfver
skogen, och han gick med. När natten inföll,
lade de sig ned under ett träd. Ketil
somnade, efter hvad Sote tyckte, ty han snarkade
högt. Sote sprang då upp och högg till
Ketil så att mössan flög af kläd ningen, men
Ketil låg ej i den, ty han vakade, och ville
pröf-ra Sote. Då lopp han upp, och sade: ”Nu
skola vi försöka att brottas med hvarandra;”
hvarpå hqji vräkte Sote öfver en låga
(kull-fallit träd), och högg hufvudet af honom;
sedan drog han sina färde och kom julaftonen
till Århögen. Denna hög var af Fr am ar och
folket i bygden invigd till ett offerställe för ett
godt år (god årsvext). Det var då ett starkt
snöfall, och gick Ketil upp på högen och
satte sig der, vänd emot vädret. När folket
hade satt sig hos Bödmod, tog han till orda
och frågade: ”monne Ketil kan vara kommen
till Århögen?” hvarpå det svarades, att det var
icke att vänta. ”Det är en sådan man,” sade
då Bödmod, ”att jag icke vet, hvad jag
skall tänka härom; dragen nu borrt, och sen
efter honom och inbjuden honom till oss!” De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
