Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o IX. Saga om An Bågböjaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag vet ilel icke.” A n tog einot gåfvan, men
lackade ej för den. Berpå lekte han med
ringen, satte honom på bröstet, och höll
händer-ne der nedanom, men i detsamma flög (kom)
lingen borrt. Han gick då ut i förstufvan för
att leta efter den, och då han kom tillbaka,
såg han aldeles så ut, som hade han legat i
smutsen. Hans sidokamrat sporde då, hvarför
han såg så skrächfull ut. Ali svarade: ”det är
icke värdt att spörja, än mindre att förtälja
derom, men jag skall dock omtala det för dig,
om du vill tiga dertned.” .Henne yttrade, att
han skulle förtiga det, hvarpå An sade: ”här
månde sannas det, som sagd t är (ordspråket):
MissUnnadt guld (gods) förloras lättast;
tappad är nu ringen.” Sidokamraten yttrade:
”låtom oss tiga dermed;” hvarpå An svarade:
”Het må så Vara, men ringen var ej bestämd
åt mig, och förty vill jag gifva honom åt den,
som finner (upphittar) honom.” Betta kom
för hofmännen, och de omtalade det för
hvarandra, men K e t i 1 log mycket deråt, och
yttrade, att det hade gått, som man kunde
vänta, när man gifvit en dylik fåne guld;
hvarefter han gick att leta efter ringen, åtföljd af
hofmännen, hvilka trängdes om hvarannan i
förstufvan. An sade då: ”livad skall det
betyda, att männerne krypa här på händerna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
