Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Nordens strategi - Allmän översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
amerikanska flygplan på Island — på betydligt mindre än tre
timmars flygtid från några av de förnämsta örlogshamnarna i
norra Skottland — kanske för England icke kännes enbart
rogivande. De som skola företräda Nordens intressen vid den
kommande fredskongressen, böra därför kanske icke underlåta att
giva England ett tillfälle att uppträda som de små nationernas
riddare. För Norden skulle ett behållande av den strategiska
förpostlinjen Island—Färöarna—Bergen innebära en bestämd styrka
i såväl sjö- som luftstrategiskt avseende och underlätta Nordens
neutrala sjöfart i en framtida storpolitisk konflikt.
De baltiska staternas inlemmande i ett nordiskt försvar eller i ett
»permanent nordiskt neutralitetsblock» skulle visserligen ur
många synpunkter te sig tilltalande och väl i en värld av förståelse
och mänsklighet ej heller vara uteslutet, men det måste nog — om
icke helt nya politiska kombinationer skulle uppstå tyvärr
under nuvarande förhållanden hänföras till de fromma
önskningarna. För Finlands, Sveriges och även det övriga Nordens del skulle
det emellertid innebära en betydande luftstrategisk fördel.
Särskilt allvarligt för Finland är det med hänsyn till bombfaran,
om Estland befinner sig i en fientlig stormakts hand. Det skydd
ur luftstrategisk synpunkt, som de baltiska staterna otvivelaktigt
skulle kunna lämna Norden, kan emellertid knappast på något sätt
strategiskt återgäldas. Och i en sammanslutning stater emellan
måste dock reciprocitet fordras.
Man torde sålunda vid granskningen av Nordens strategiska
förhållanden böra inskränka sig till de fyra nordiska huvud-
staterna.
Sverige har 215 mils landgräns, varav 50 mot Finland och 165
mot Norge. Sjögränsen är — bortsett från vikar och större öar —
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
