Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Nordens strategi - Allmän översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kusten från Nordkap till Gibraltar. Nordens sammanlagda areal
utgör omkring 1.204.000 kvkm. och innevånarantalet omkring 17
miljoner människor. I medeltal gör detta — Danmark helt
frånräknat — omkring o,50 m. landgräns och o,45 m. kust per
innevånare.
Huru te sig nu dessa primära faktorer vid ett gemensamt
försvar av Norden? Den nordiska försvarslinjen skulle med
bortseende från nuvarande politiska och strategiska läge vara följande.
Den går, om man tillsvidare undantager Danmark, efter Norges
kust, Sveriges väst-, syd- och ostkust med Öland och Gotland
upp till Grisslehamn, vidare över Ålandsförtråängningen, längs
Finlands sydkust och till Ladoga samt därifrån till havet.
Längden av de kuster, som måste försvaras, minskas från 587 till
445 mil och landgränsen från 670 till ros mil, vilket gör knappa
o,og m. landgräns och o,34 m. kust per innevånare. Särskilt
landgräånsens minskning blir enorm — från o, 50 till o,og m. per
innevånare. Skillnaden till det gemensamma Nordens fördel
blir beträffande den östra landgränsen ännu större, om denna
har en sådan sträckning, att den ansluter till befintliga sjöar och
vattendrag, i vilket fall den vid gynnsammaste sträckning blir
relativt lättförsvarad.
De nu anförda siffrorna äro sjåälvfallet icke på något sätt
utslagsgivande, när det gäller att få fram fördelarna av ett
samfällt nordiskt försvar, jämfört med ett enskilt. Många andra
förhållanden — den allmänna möjligheten att deltaga i
försvaret på olika håll, avstånd, kommunikationer, gränsernas
topografi, kusternas beskaffenhet m. m. — spela vid ett försvars
ordnande större roll än de rent siffermässiga faktorerna. Men
dessa äro dock en utgångspunkt och måste giva en tankeställare
åt var och en, som vill sätta sig in i problemet. En närmare ut-
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
