Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nordens försörjningsläge - Naturtillgångarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syntetisk salpeter erhållas från Norge, varifrån vi också
importerat omkring 60.o00 ton årligen. Även inom landet kan behovet i
viss mån tillgodoses.
För erhållande av kaligödselmedlen äro vi uteslutande beroende
av import. Några kalisaltfyndigheter finnas icke i Sverige, utan
äro vi härför hänvisade till Tyskland.
För erhållande av fosfatgödselmedel äro vi likaledes hänvisade
till import. Den kan dock ersättas av tomasfosfat, vilket är
tekniskt möjligt att tillverka i Sverige.
Kraftfoderförsörjningen är ett livsvillkor för vår
kreatursuppfödning. Vi ha visserligen ganska omfattande
naturliga betesmarker — omkring en miljon hektar — men
avkastningen täcker icke på långt när försörjningsbehovet för vår
kreatursstam. Under gynnsamma skördeår ha vi en höskörd på 5 à 6
miljoner ton till ett normalt värde av omkring 350 miljoner kr. Vår
import av oljekakor 1938 av 200.000 ton hade ett värde av 26
miljoner kr. Importen av majs — huvudsakligen till svinuppfödning
— uppgick till 170.000 ton och hade ett värde av 20 miljoner kr. etc.
Hela vår import av kreatursfoder hade nyssnämnda år ett värde
av 50 miljoner kr. Det är sålunda tydligt, att importen av
kreatursfoder har stor betydelse för vårt jordbruk. Importen kom
från Argentina, Indien, Brasilien, Egypten och Förenta Staterna
Endast majs och solrosfrökakor kommo från europeiskt område,
Rumänien, Jugoslavien och Ungern. I avseende på
kraftfoderförsörjningen är alltså Sverige för närvarande i hög grad beroende
av import. Möjlighet finnes dock att inom landet öka tillgången
på fodermedlen t. ex. genom att röja improduktiv skogs- och
hagmark för anläggning av betesmarker, varigenom åkerjorden kunde
i större omfattning användas för slåttervallar och foderväxtodling.
Genom artificiell torkning av foderskörden och ensilageberedning
III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
