Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nordens försörjningsläge - Naturtillgångarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Belägenheten av vattenfallen är — särskilt i jämförelse med
förhållandena i Sverige — synnerligen gynnsam, i det de i stor
utsträckning ligga i närheten av platserna för kraftbehoven. 37 %
av kraftkällorna äro belägna på Öst- och Sörlandet, där 54 % av
befolkningen och 60 % av den produktiva skogen finnas. Närapå
lika stor procent kommer på Vestlandet, där kraftkällorna finnas i
närheten av de isfria fjordarna, platserna för en redan nu mäktig
elektrokemisk och elektrometallurgisk industri med å norska
kölar (före kriget) importerade råvaror och exporterade
produkter. Av återstående 28 % tillgänglig kraft falla 15 % på
Nordlandet med likartade geografiska förhållanden som Vestlandets.
Finnmark är fattigast på vattenfall.
Vattendragen, i vilken fallen finnas, komma i stor utsträckning
från å högplatåerna ovanför odlings- och barrskogsgränserna
belägna sjöar, dår den omgivande marken är föga värdefull, vilket
gör, att man vid utbyggandet ej behöver räkna med några mera
avsevärda marklösenkostnader.
Den 31 december 1938 var av hela den tillgängliga vattenkraften
(9,2 miljoner kw) endast 15 % utbyggda. Det första kraftverket
byggdes 1885 och ännu 1895 voro endast 500 à 600 kw tagna i
anspråk. Storindustriens krav på vattenkraft kom efter 1910, och
förra världskriget medförde en stegring av kraftverksbygget.
I och med vattenkraftens exploaterande kan ett nytt skede i
Norges materiella utveckling sägas ha inletts. Huru mycket som
än medhunnits kan man ändock våga påstå, att endast början är
gjord, och att vid en fortsatt fredlig utveckling ännu mycket
större resultat kunna ernås till båtnad för Norges näringsliv och för
oberoendet av det utländska kolet.
Och varför skulle man icke här kunna åtminstone beröra
möjligheten till samverkan mellan de bägge länderna på halvön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
