Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nordens försörjningsläge - Naturtillgångarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för halvfabrikatet aluminiumoxid från Norge. I detta
avseende finnes emellertid vissa möjligheter att göra oss oberoende
av import. I Tyskland har på senare tid vanlig lera använts som
utgångsmaterial och med god framgång. Därtill kommer, att man
för aluminiumtillverkning numera även kan utnyttja andalusit.
ett ämne, som erhålles som biprodukt vid koppar framställningen
vid Rönnskär. Emellertid har en tillverkning av aluminiumoxid på
sistone även upptagits inom Sverige.
De norska järnmalmstillgångarna beräknas till
omkring 367 miljoner ton och Norge producerade 1938 1,9
miljoner ton malm.
Av tillsatsmetaller har Norge en relativt stor nickelpr
oduktion (1938 1.200 ton) och är för övrigt ett av de få länder
i Europa, som producerar nickel i nämnvärd utsträckning.
I övrigt producerar Norge aluminium (1938 29.000 ton),
kopp ar (1939 11.000 ton) och z i n k (1939 47.000 ton).
Av stort värde är den i övriga länder sällsynta mol ybden,
som brytes i avsevärd mängd.
Finland har relativt obetydliga malmtillgångar. Det
producerade 1938 resp. 1939 36.000 ton tackjärn (Sverige 714.000
ton) och 77.o000 ton stål (Sverige 1.152.000 ton). God tillgång på
koppar finnes vid Outokumpu koppargruva. Brytningen var
1938 14.000 ton kopparmalm. I Petsamo finnas nickelg r
uvor.
Danmark har inga kända malmtillgångar.
Kemiska industrien.
En av de för folkförsörjningen betydelsefullaste grenarna av
den kemiska industrien är konstgödselindustrien. Konstgödseln
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
